Vävmönstret jag letar efter hittar jag inte - men jag hittar mycket annat :-) så här kommer äntligen bilden som hör till mönstret i snartemoteknik jag visade tidigare. Det är ett provband i merceriserat bomullsgarn.
Och här är ett annat provband i möbelåtta - det är knappt 20 brickor tror jag och det är inte speciellt hårt slaget. Tyngden som hänger i bandet väger 20 kilo och tillhör en av mina vävstolar. Bandet höll utan problem och jag kunde gunga tyngden fram och tillbaka utan att bandet visade några tecken på att ge vika - däremot verkade det som om trädet inte skulle hålla! Vi fick ta ner tyngden...Brickvävda band är mycket starka när de är vävda i ullgarn. Det är inte konstigt att man använde banden till tömmar långt fram i tiden. Draghållfastheten (som väl var det jag testade här) är hög, det samma gäller motståndskraften mot gnidning - säkert pga att trådarna snos. Det är faktiskt lite synd att så få använder sina band till annat än dekoration. Själv skulle jag gärna ha testat att väva riktiga kyrktömmar någon gång men det är dåligt med lämpliga hästar runt här...
3 kommentarer:
Nu blir jag nyfiken. "En vikt, till en av mina vävstolar, som väger 20 kilo"
Hur ser din vävstol ut? Var sitter vikten?
Fint mönster på bandet och ja - brickvävda band är starka.
Jag har tre hästar som är körda ... :o) Tänk om man skulle väva så vackra tömmar till dem, det hade vart något det.
/Bonnmoran
Det är en gammal vävstol med automatisk frammatning av varpen - den ena tyngden är den på bilden och motvikten är en stor sten på 17 kilo! Med lite rep och trissor så flyttas varpen fram efterhand som man väver - en fiffig konstruktion!
Åh -om jag hade haft hästar hade jag absolut vävd några tömmar till dom! Det finns ett eksempel på tömmar i Sonja Berlins bok tror jag men man kan nog väva de lite hur som helst! (Skulle gissa att ull är bästa materialet iofs).
Skicka en kommentar