fredag 21 december 2007

brickvävda tomtenissar 2

Tyvärr hittar jag inte det gamla mönstret till de brickvävda tomtenissarna, jag har ritat ett nytt men är inte helt säker på att det blev exakt samma. Det översta är ritat på det "internationella sättet" och snedstrecken visar i vilken riktning stygnen skall gå. Mönstret (sett nerifrån) börjar mitt på tomtenissen och man vrider framåt de fyra första inslagen, därefter fyra inslag bakåt. Varje kolumn med fyra rutor tillsvarar trädningen i en bricka.
De nedersta tomtenissarna är ritade med fyllda rutor så att man bättre skall se hur det blir. Jag tycker mig minnas att jag hade 2-3 brickor trädda "åt andra hållet" men jag måste nog provväva för att se precis vilka det var... något med att konturerna skulle bli snyggare...

Jag lovar att göra en bättre beskrivning på ett nybörjarband vid ett senare tillfälle!

torsdag 20 december 2007

god jul!

Nu skall jag resa bort över jul och nyår så en resväska tyckte jag passade bra som illustration till det. Resväskan ovanför är inte min men Ullas. Mer om hennes nystkrokar och vad hon annars gör finns under etiketten luffarslöjd. Ulla vävde resväskan på vävstol för ett par år sedan. Jag vet inte precis hur hon gjorde det - det känns lite omöjligt :-) men hon klarade av det.



Här är en annan vy där mönstret syns bättre. Det är koppartråd i olika färger. Den var inte lätt att fotografera - genomskinligheten ställde det till det för mig och det var inte lätt att få fram de glänsande trådarna. Jag får väl klara mig med min gamla vanliga resväska under julen - men det hade varit kul att ha en sån :-)

God jul och gott nytt år till alla läsare! Om jag inte lyckas blogga från mobilen blir det tyvärr tyst härifrån fram till över nyår någon gång.

tisdag 18 december 2007

morfarsmors spinnrock

Min morfarsmors spinnrock som jag knappt vågar använda. Den har hennes initialer och man ser hur sliten den är - hon har nog använt den mycket till trots för att hon dog i spanska sjukan som ung. Hennes svärdotter - min mormor - använde den också men inte alls så mycket som man skulle tro, hon sydde helst.


Här ser man hur metallen har slitits ner av flitigt bruk.



Om man vill spinna S kommer korsningen av snöret att stå så här, då snurrar hjulet åt vänster. På min nya spinnrock Louët är snöret annorlunda, dels är det i något syntetmaterial och inte i mattvarp som jag har här, dels driver snöret spolen direkt och är inte lagd dubbelt som på min morfarsmors spinnrock.



Vill man spinna Z kommer korsningen av snöret att lägga sig under och hjulet går åt höger. Det har hon troligen gjort när hon ville tvinna garn.

Elise har en snygg blogg där man kan se en annan typ av spinnrock - en Ashford. Hon berättar om hur hon har gjort för att lättare kunna spinna S och tvinna Z på spinnrocken som tydligen är byggd för att spinna Z. Många andra snygga saker har hon också på sin blogg, jag rekommenderer ett besök där!

torsdag 13 december 2007

spinna bomull

Nu har jag testat att spinna bomull för första gången. Jag spann med mycket snodd och i z, det syns tydligt att jag glömde åt vilket håll jag skulle trampa då och då! Det gick smidigt att spinna till trots för att det sägs vara svårt - men garnet blev förstås lite ojämnt. Med lite mera träning känns det inte omöjligt att spinna sytråd om man nu skulle vilja det. Jag tror tricket är att låta snodden löpa upp i fibrerna och inte dra ut utan snodd.



Jag hade 18 gram bomullsfibrer och nystade därför upp det från spolen till ett nystan som löper inifrån. Det som sticker ut är den lilla härvan jag började med. Når man nystar förlorar man eller läggar till snodd till garnet - här förlorade jag lite snodd och det passade bra i och med att garnet var lite för hårt spunnet.



Såhär ser det ut när jag tvinnar från nystanet. Klart enklare än Andean plying eller Handy plying som jag berättade om tidigare tycker jag.



Det blev 30 meter 2-tr garn av mina 18 gram fiber. Funderade lite på att behålla det som 1-tr till inslag till en handduk eller liknande men 60 m räcker inte så långt där heller. Och snart skall jag räkna ut vilken grovlek garnet har också...

Bredvid min lilla bomullshärva ligger en annan provhärva med garn spunnet av guteull. Ullen är kardad och har alla grova fibrer kvar. Det blir säkert ett utmärkt inslag till en dörrmatta, de stickiga håren blir nog bra som borste!

tisdag 11 december 2007

S och Z-spunnet

Jag håller fortfarande på att träna på att spinna jämnt och fint. Här testar jag med två olika sorters ull, otvättad brun finull från lamm och tvättad vit leicesterull från en bagge. När jag använder båda samtidigt ser man tydligt om det blir ojämnt - och det blir det! Lite beror det nog på skillnaden på ullen men huvudsakligen är det nog min ovana.
Louët skriver i sin bruksanvisning att man skall spinna Z och tvinna i S och det känns faktiskt som om det finns någon liten skillnad i hur spinnrocken fungerar åt de två olika hållen. Här spinner jag i alla fall i S - det syns bra med två olika sorters ull. För er som har glömt vad som är vad så titta på bokstaven S, snodden går åt samma håll som mellanledet i bokstaven.




Här testar jag med Z. Snodden går åt andra hållet och jag trampar åt andra hållet i förhållande till S-spinning. Man kan tänka på i vilken riktning man börjar att skriva bokstäverna, spinnrockens hjul skall gå åt samma håll. Från vänster till höger för Z-garn och från höger till vänster för S-garn. Om man tittar på hålet i spinnrockens hjul på bilderna ovanför ser man också skillnaden - spinnrockar har ofta ett dödpunkt där hjulet stanner beroende på åt vilket håll man trampar.
Maskinspunnet ullgarn spinns oftast i Z och tvinnas i S så jag gör motsatsen - allt för att visa på skillnaderna mellan handspunnet och maskinspunnet även om just det troligen inte behövs än så länge...

fredag 7 december 2007

inspirationsbilder 2

Kanske jag skall göra en grön ryamatta i stället för en pläd?



Eller en brun?




Eller rödgrön kanske?
Frågan är nog "hur många får behövs det för en ryamatta?" Och hur många meter garn måste man spinna? Hur många knutar måste knytas? Ja, också den största frågan: Hur många timmar tar det? Och kommer arbetsinsatsen att väga upp för resultaten?
Det är inte så konstigt att textil var dyra saker förr i tiden. Jag får fundera vidare men man förstår ju varför folk väljer att spinna garn till halsdukar och pulsvantar...

Idag har jag försökt greja till tekniska saker på bloggen - jag hoppas att det nu fungerar med filmerna från youtube.

torsdag 6 december 2007

inspirationsbilder

Medan jag tvättar och kardar ull funderar jag på vad det skall bli. Bilden av skummet ser väl ut som kardad ull? En vit havsskumpläd kanske?



Eller brunrött med lite blålila? Och så lite vitt? Eller grått? Ullen från det bruna finullslammet kan kanske passa - eller ullen från gutelammen? Många funderingar medan jag tvättar och kardar, tvättar och kardar... Det är spännande att se hur olika ullen från de olika raserna är. Däremot verkar det inte göra så stor skillnad hur jag tvättar ullen - frånsett tvättsåpan som inte var bra alls. Jag tänkte att det stora kända tvättsåpamärket skulle passa men ullen blev statisk, krullade ihop sig och krympte. Inget bra alls.



Jag kanske skall göra en pläd med häftiga gulorange färger med lite grönt i? Tycker det här ser lite ut som en pläd också - den lite rufsigare varianten med öglegarn? Jag får nog fortsätta tvätta och karda medan jag funderar vidare...

måndag 3 december 2007

Växt i Egeby


Egeby trumpetaregård som jag har berättat om flera gånger - här och här - och som är gården jag har fått nästan all min ull ifrån, ligger inte så långt från Linköping. Gården drivs av Växt i Egeby E.F. som består av 3 generationer som lever och arbetar ihop - de minsta kanske inte arbetar så mycket än men det kommer nog. Gården drivs på ett ekologiskt och miljömedvetet sätt, det är inte minst jag mycket glad åt när jag sitter och jobbar med ullen. De är i omställningsfasen som det heter och är på väg att bli certifierade.



Växt i Egeby lever förstås inte av folk som jag som kommer och tittar på fårklippning - men de har gårdsförsäljning av produkter från gården! Garnet är 1-tr och 2-tr och spinns upp av gårdens ull - och jag kan intyga att det är mycket hög kvalite på den! Och ja, det är nästan så det känns lite onödigt att spinna själv ;-)
De säljer också kardflor, fårskinn och speltmjöl (men mjölet är nog slut för i år). Vill ni handla, ta kontakt med Växt i Egeby E.F.

Miljömedvetna producenter behöver stöd - speciellt i omställningsfasen - om vi inte vill att det skall gå såhär:

lördag 1 december 2007

färga ull


Med alla redskap för att hantera garn, är det bäst jag visar att jag har garn också. Det här är 85m 2-tr garn av gammalt förgarn som jag spann igår - lite hårdare än jag brukar göra. Jag färgade i mikron med Zenits reaktivfärger och på bilden ligger det i vatten för sköljning.



Den färdiga härvan - tanken var att det skulle bli färger som skulle påminna om is och snö med vintersol kanske. Det kan möjligen bli vantar om jag spinner lite mera ofärgat garn men det var egentligen tänkt till en mössa.



Här syns mera av färgerna i härvan. Tyvärr blev inte färgningen i mikron så lyckat som jag hade tänkt mig - garnet kokade och förlorade mycket glans. Det var iofs inte så glansigt från början men nästa gång får det antingen bli färgning på traditionellt sätt med termometer - eller så får jag lära mig hur mycket värme de olika inställningarna på ugnen ger.

fredag 30 november 2007

redskap för att hantera garn 2

Här är spolställningen till Louëts spinnrock S10DT, den har plats för två spolar så man kan bara göra 2-tr garn och det är lite dumt förstås. Det går nog att köpa till en annan spolställning iofs.


Den här tillhör min gamla spinnrock som jag ärvde av min morfarsmor. Den har plats för 3 spolar så hon använde det nog för att tvinna 3-trådigt stickgarn kan man tänka sig. Den blå och den orange färgen är lysande - och passar alldeles utmärkt till den mörkgrå färgen på själva spinnrocken. Troligen är spinnrocken specialgjord för just henne, den har hennes initialer och ni skall få se en bild av den någon annan gång.



Här är vad jag använder när jag bara snabbt skall varpa, spola eller göra något åt annat med nystan och rullar. Det är gammaldagsa hållare för kvitton men som man fortfarande kan köpa på bokhandeln. De är tunga så de står rimligt stabilt och är smidiga att arbeta med.




När jag varpar en större varp måste jag ha en riktig spolställning. Den här är nog standardmodellen med plats för 12 rullar, min är från Glimåkra tror jag. Metallpinnarna som rullarna skall stå på är lösa här - jag använder de till lite av varje...




I en period där jag varpade med många rullar hela dagarna blev jag rätt så trött på att trådändarna gled av spolställningen och trasslade till det för mig. Jag fick då en möbeltapetserare att polstra övre delen av spolställningen och nu ligger trådarna från rullarna snällt där de skall. Tyget är ett syntettyg i velour så det är lite statisk och håller trådarna i ro utan att de klibbar helt fast. Den här spolställningen är inte uppmonterad just nu men jag hoppas ni ser att det är den övre brädan av spolställningen (med ögleskruvarna) som är polstrad och att den ligger på samma spolställning som på förra bilden.



Här är en annan variant på spolställning, den är liten och smidig om man bara skall göra något snabbt eller spola garn till inslag tex. Största nackdelen är just att den är liten och att garnet kan fastna lite, vinkeln mellan garnrullen eller nystanet och skruvöglorna blir fel. Man kan placera pinnarna i olika hål men det hjälper inte så mycket tyvärr. Bäst fungerar den för att spola inslagsgarn - men de vita pappershållarna från bokhandeln är minst lika bra.

onsdag 28 november 2007

spinspiration - en ny nätbutik för spinnare





Tina M har startat en ny nätbutik för sländspinnare - den enda specialiserade svenska butiken jag känner till. Hon har olika sorters sländor bland andra den turkiska sländan som Ann visar hur man spinner på i det här inlägget. Förutom bottentyngda sländor (som den turkiska) finns många olika topptyngda sländor att välja på och spinnfibrer som ull i olika kvalitéer, mohair och alpacka, silke och babykamel. Tina har också handfärgat ull.

Nybörjarkiten tycker jag ser mycket intressanta ut, man får med en slända och olika sorters ull att testa med och inte är det dyrt heller, nybörjarkiten kostar 200SEK - men jag funderar lite på en topptyngd slända till jullovet då det blir svårt att få med sig spinnrocken - eller lite silke eller babykamel för att få lite variation...

tisdag 27 november 2007

rengöring av kardmaskin

Nu var det dags att rengöra kardmaskinen lite mera ordentligt. Först tar jag av drivremmen, den sitter inte så hårt.



Jag drar ut axeln till den lilla rullen och torkar av den. Det samlas ullfibrer runt den speciellt på höger sida av kardmaskinen.



Därefter tar jag ut de vita plastrundlarna och torkar av de inuti. Hålen för axeln är inte centrerade i plastrundlarna och det gör att beroende av hur hålen står, kommer axeln och därmed lilla rullen närmare eller längre ifrån den stora. Höjden blir också olika beroende på om de är uppe eller nere. Så är det bara att sätta ihop kardmaskinen igen och fortsätta karda, hela processen tar bara någon minut eller så.
Plastrundlarna har ett lite hål på sidan som gör att man snabbt kan vrida de i rätt läge utan att demontera maskinen, jag använder änden av en virknål.

söndag 25 november 2007

redskap för att hantera garn

När man har spunnit garn är behöver man ofta härva garnet för tvätt eller färgning. Här är två av mina härvträn, de är importerade från Nya Zeeland (vilket känns lite onödigt iofs) men det danska härvträet jag köpte knäcktes tyvärr efter några år och gick inte att reparera. Det är två olika storlekar - en för normal storlek på härvor och en för minihärvor. De ligger på min 40-liters balja med grovkardat texel.



En härvel jag hittade på loppis för många år sidan. Här vevar man på garnet och tar av härvan genom att dra ut en pinne i den ena armen. För anledningen använder jag sushipinnar både till att låsa armen och till att hålla veven på plats. Det går snabbare att veva en härva på härvel än att linda garnet på ett härvträ.



Närbild av låset på armen.
Jag har inte lyckats hitta någon knäpphärvel till ett rimligt pris tyvärr. Knäpphärveln ser ungefär likadan ut men har en mekanism som knäpper till efter tex 60 varv. Då blir det lättare att räkna ut hur stora härvor man har. Ett mera modernt sätt är nog att använda varvräknare av något slag - en distansräknare för cyklar hade passat om det inte vore för att de mäter med en noggrannhet på 100 meter... Affärer med redskap för fiskare skall ha passande mätare men jag har inte kollat upp det än så länge. Det finns att köpa speciella räknare för garn från USA.



När man skall använda härvorna behöver man nysta upp det igen eller eventuellt använda någon ställning om man spolar direkt från härvan. Här är två nystvindor, den till höger är för vanliga ullhärvor och av normal storlek, den till vänster är extra stor och används för gammaldagsa linhärvor som nog inte finns att köpa längre. På bilden saknas träskruven på nystvindan för lin - den har standardstorlek så man kan enkelt byta ut den.



Uppsatt tillsammans med nystmaskinen ser det ut såhär. Nystvindan är så lätt att det räcker med att veva på nystmaskinen för att den skall gå runt. På bilden står nystvindan horisontellt men det är lika vanligt att vända på den så den står vertikalt i förhållande till bordet. I princip är det bara en massa träpinnar som är ihopknutna med tråd på en ställning - tråden slits efterhand och man ser hur jag har arbetat med olika sorters garn just när trådarna har gått av. De blåa trådarna var till en ripsmatta, de gråa var till ett tyg ...



Min gamla nystmaskin är lagad med tejp. Man kan använda tomma toapapperrullar att nysta garnet på, de passar precis. Nystanen håller bättre formen om man skall lagra de en längre tid, toarullarna fungerar också bra om man varpar men då måste man varpa med tråden som löper utifrån.



Här är en annan modell av garnvinda. Den har två cirkelformade trummor som härvan löper runt, man kan reglera avståndet mellan dem så den passar olika stora härvor. Jag använder den sällan men den är smidigare om har "levande" garn och vill spola direkt från härvan. I hörnet står stapelbara plastbackar med hjul från Ikea som är mycket bra att lagra garn i, Ikea har tyvärr slutat sälja modellen.

onsdag 21 november 2007

att nysta garn

Det är fascinerande att titta på hur många olika sätt det finns att göra något så enkelt och vardagligt som att nysta garn. Tidigare har jag skrivit om Ullas nystkrokar och om att tvinna garn från en spole, då behöver man ett nystan med tråd som löper inifrån. Det finns många olika sätt att göra detta, det vanligaste är nog att använda en modern nystmaskin. Om man tvinnar med nystan som är gjorda på nystmaskin har de en tendens att kollapsa när man närmar sig slutet. Lägger man in något - en pinne tex brukar det gå bra utan att trassla.



Här fanns det tidligare en bild på en nystpinne där jag hade nystat på fel håll som bonnmoran så snällt påpekade i kommentaren - men det skall alltså se ut som här ovanför. Man nystar på den delen av nystpinnen som är rak så att det går lätt att ta ur pinnen från nystanet när man är klar.
En nystpinne är en pinne som man använder för att göra nystan, pinnen har en eller flera skåror där man fäster början av garnet. Istället för att föra garnet runt pinnen, rullar man runt pinnen i handen och garnet följer med runt. Når nystanet är klart, drar man ut pinnen och kan använda tråden som löper inifrån eller den som löper utifrån eller båda ändarna om man nu vill det. De gamla nystpinnarna är ofta tjusiga med utskärningar och även gjorda så att barnen kunde använda de som skallror. Min är av den moderna och billigare sorten och det går lika bra med något annat föremål med tillnärmat samma form - som tex en tumme...



Om man inte vill använda hjälpmedel kan man börja med att göra en liten minihärva och så linda ett nystan på vanligt sätt runt den ena änden av minihärvan. Man måste passa på att ändan av den lilla härvan alltid sticker ut, det är den som har garnet som löper inifrån. Det här sättet att nysta passar bra om man vill tvinna om man har spunnit bara en spole. Nystanet är lätt att hålla samtidigt som man tvinnar och är enkelt att göra.



Ett annat liknande sätt används när man väver på varptyngd vävstol. Uddo brukar det kallas efter sitt samiska namn. Här ser man överst början på uddo'n - det är den lilla härvan som har garn lindat runt sig. De längre öglorna får man genom att linda runt armbågen. Varje långa ögla fäster man genom att linda runt minihärvan så att uddo'n håller ihop och det bildas en fast spets som är lättare att föra in i skälet. De långa öglorna är bra för att få så mycket garn som möjligt på nystanet utan att det fyller på bredden.

måndag 19 november 2007

kardmaskin

Här är en bild på kardmaskinen jag använder. Den är från Strömsholms träindustrier så vitt jag vet, jag har fått låna den. Skruvmejseln använder jag dels om jag måste skruva upp för att lossa fibrer som har fastnat i axlarna, dels för att lossa kardfloret. Den röda borsten är en hundborste för 10 kronor som fungerar bättre än de små borstarna som följde med - den har dessutom mjukare "borst" så risken är mindre för att jag förstör tänderna på kardmaskinen. Virknålen har en rund ända så den använder jag till att ställa in den lilla trommeln.



Här ser man veven - den sitter fast i en skruv med en mutter och släpper dvs slirar om man tar i för mycket ull åt gången. Mycket praktiskt tycker jag - men jag har hört många klagomål just om att veven slirar på den här typen av maskiner. Den är lätt att veva runt - ungefär som en vanlig nystmaskin men iom att man vevar saktare och att veven är större, är det lättare än att nysta.



Här är andra sidan av maskinen bredvid min jättehög av kardad texel-ull. Den här högen är från min papperskasse med kort och smutsig ull. Ullen är tvättad men jag har bara kört den två gånger än så länge. Funderar på att handkarda för att få bort en del av de aller minsta fibrerna och i så fall kör jag nog inte ullen en gång till genom maskinen. Halvparten av ullen är tesad, den andra halvparten körde jag direkt i maskinen och det blev lika bra - förutom att de korta fibrerna är kvar förstås.



En översiktsbild - ullen ligger på ett myggfönster dvs en enkel träram med myggnät. Ullen torkar bra där, luften kommer åt underifrån och de är lätta att bära runt. Här syns också de vita plastrundlarna på varje sida av den lilla trommeln som axeln går genom. Plastbrickorna eller rundlarna har hål så man kan vrida runt och axeln följer då förstås med. Jag använder virknålen till att vrida runt plastrundlarna. Vrider man på de vita rundlarna ändras avståndet mellan den lilla och den stora trommeln och även höjden på den lilla. Själva maskinen är ungefär l. 45 x br.30 och höjden 25cm lite beroende på hur man mäter. Rent tekniskt tror jag merparten av kardmaskinerna är konstruerade på samma sätt, det borde inte spela någon roll vilken man använder så länge de har rätt grovlek för det man vill karda.

söndag 18 november 2007

karamellfärgat effektgarn

Det garnet som skulle bli hårdspunnet och hårdtvinnat varpgarn blev till slut för otrevligt att jobba med så jag slutade spinna efter en halv spole. Det blev inte alls bra samtidigt som det sved i händerna av något ämne som fanns kvar i ullen. Här har jag tvinnat ihop det med ett lopi-liknande garn till effektgarn med "ploppar". Lopin var spunnet åt andra hållet - i Z medan mitt garn var i S, på härvträet såg det fortfarande relativt ok ut.




I vatten blev det något helt annat...




Garnet var redan förstört så då kunde jag fortsätta tänkte jag. Här har jag färgat i mikron med karamellfärg från Ekströms och ättika. Den gröna färgen är - om möjligt - ännu skrikigare i verkligheten. Den orange färgade jag tidigare i sommar med röd och gul karamellfärg. Den gröna och den gula verkar fastna på garnet men den röda färgen kunde jag skölja ur. Hade jag inte tröttnat på sköljandet, hade nog härvan blivit helt gul till slut.




Såhär var det tänkt mitt effektgarn skulle se ut, med ploppar lite här och var. På bilden håller jag garnet utsträckt - om jag släpper snurrar det ihop sig. Allt kan inte gå lika bra varje gång... men det kunde kanske fungera till en bouclématta om inte annat?