måndag 5 maj 2008

S och Z- sländor del 3

Grenander Nyberg hänvisar till Lise Warburg som skriver såhär:

”Eftersom det kan vara svårt att komma ihåg vad som er vad, kan man ha detta som minnesregel: S-snodd = stark =spanns åt vänster (det finns s i varje ord) Z-snodd = tvinning = zwirnen = spanns åt höger (inget s i höger).”

Warburgs minnesregel är alltså motsatsen av vad Grenander Nyberg tycker när det gäller garnets styrka. (S-spunnet spinns på övertyngd slända och passar för kardgarn).

Samma bild som i förra inlägget - den här gången är det från Warburgs bok.

Lite senare skriver hon såhär:
”När trissan således sitter upptill på sländan kan man inte få rotation på den genom att knäppa igång den med fingertopparna: i stället får man rulla den höger hand mot höger ben, eller vänster innerlår – som bl.a. egyptierna gjorde eller mot höften i riktning från dig ned mot knät. … Eftersom man alltid håller materialet med vänster hand och snurrar med den högra är det tydligt, att snodden på tråden blir motsatt den, där trissan sitter nedtill. Den första modellen (trissan nedtill) spinner Z-snodd, den senare (trissan upptill) spinner S-snodd. Därmed vare inte sagt att man inte kan spinna i motsatt riktning, det faller sig bara inte naturligt.”

Verkar det inte som om Grenander Nyberg har fått sin uppfattning om hur man spinner från Warburg? Om vad som "faller sig naturligt" och inte? Och jag, jag får nog absolut sluta att knäppa igång min övertyngda slända... :-)

Warburg fortsätter lite längre ner:
”Det är emellertid inte trissans placering som sådan, som bestämmer spinnsnodden, utan vilken ände av sländan som man snurrar. Snurras den nedifrån blir det S-snodd, snurras den uppifrån blir det Z-snodd.”

Det här är väl lite tveksamt som resonnemang... det är nog åt vilket håll man snurrar som har betydning. Men det verkar som om Warburgs sätt att tänka kring sländor och spinning har påverkat andra forskare och att det har blivit en "sanning" som andra upprepar. Framöver skall jag kolla lite på vad de säger om det här - men kanske blir det så att får jag nöja mig med att det bara är Warburgs uppfattning om att det faktiskt finns S- och Z-sländor som har spridits sig...

5 kommentarer:

Tina sa...

Det verkar ju helt kocko, vadå naturligt? Och jag håller med dig, jag måste också sluta snurra fart på sländan med fingrarna, och börja använda bara benet.
Tänk vad fel det kan bli, när man inte vet vad som är omöjligt. (eller onaturligt)

Birgith sa...

Som vanligt är du ju resultatet som räknas, eller hur, inte på vilket sätt man åstadkommer sitt s-eller z-spunna garn. Jag fortsätter att tänka och spinna på mitt sätt oberoende av vad experterna en gång har sagt. Men underhållande att få en genomgång av olika författares tankar om sakernas tillstånd. Vad kommer här näst?

Elise sa...

Vilken intressant summering du gjort. Intressant att läsa. Det får mig att börja reflektera över hur jag behandlar sländan. När jag spinner är jag helt fokuserad på att dra ut fibrer hur mycket snodd det blir, och tänker knappt på hur jag hanterar sländan.

textil sa...

Kul att ni också tycker att det är intressant! Jag gillar ju sånt här - det är nog en yrkesskada från ett tidigare liv :-)
Men för att vara lite seriös, det behövs mycket mera ressurser till textilforskningen - även om det har blivit något bättre de senaste åren. Med tanke på hur viktigt textil har varit upp genom århundraden/årtusenden satsas det allt för lite - och så hade det ju varit bra om inte nya spinnare/vävare behövde finna upp hjulet gång på gång...

brittakarolina sa...

Hej. Jag råkade hamna här och blev lite berörd eftersom jag spunnit en hel del och även intresserat mej för S och Z. För många år sedan skrev jag en uppsats i etnologi om Höger-och Vänstervriden tråd. De uppgifter jag då hade som grund kom från en frågelista på Nordiska Muséet. Den som inspirerat mej var Lise Warburg och jag hade upptäckt själv att tråden fick olika karaktär vid olika vridningsriktining. Men här var ännu inga sländor inblandade, endast trampspinnrockar.
När jag några år senare fick uppdraget att väva rekonstruktioner till vävnader från Hedeby blev sländspinning aktuellt och jag fick anledning att jämföra mina erfarenheter med utsagor i olika skrifter. Min erfarenhet säger att slända med tyngd kan snurras åt vilket håll som helst vare sig man är höger eller vänsterhänt. Vilket håll man snurrar beror på vilken vridning man vill ha på tråden och det i sin tur beror på var den ska användas och det kan vara något att dyka djupare in i. Där har Lise Bender försökt något. En slända säger inte i sig åt vilket håll man snurrat den. Däremot har man spunnit olika kvaliteter av garn åt olika håll under olika tidsperioder och på olika platser.
Skrev en trebetygsuppsats i arkeologi om de 11 vävnaderna i Hedeby och alla resonemang kring arbetet.
Gertud Grenander-Nyberg kunde själv inte spinna och blev genom att luta sig mot antaganden av andra icke spinnkunniga personer för sina slutsatser, helt vilse i pannkakan. Tyvärr.