en skinnfäll

På resan var jag också en sväng inom favoritloppiset. Den här gången hittade jag en urtjusig säng som redan var såld förstås - och så den här skinnfällen. Gammal, lagad och med stor charm.


Försäljaren berättade att den hade kemtvättats men helt ren blev den inte, ullen på framsidan känns lite torr så det är mycket möjligt att den har kemtvättats. Fällen är ungefär 140 x 160cm stor och kostade 600 kr - ett helt okej pris :-)



Skinnet på baksidan är mjukt och fint. Det syns att fällen är sydd av proffs - och lagad på ett lite klantigare sätt... Man har lagt en bit ovanpå det utslitna och tråcklat fast den nya biten på avigsidan. Ullen är något längre där så det syns tydligt var lagningen är.



I den här kanten skall det vävda tyget sys fast tror jag - det har säkert suttit ett vävd tyg på den från början. Nu skall jag se om jag hittar något som passar i storlek och mönster eller väva något passande - men först skall fällen få vädra sig i några dagar. Möjligen skall jag karda den lite och ha på lite lanolin också så att ullen känns lite mjukare.

den nya generationen spinnare

På vägen hem mötte jag de här två tjejerna från den nya generationen spinnare. Det är kul med hjul som snurrar! Och en död räv kan också vara kul att leka med, lite makabert nu för tiden men för inte så länge sedan var det högsta mode att ha en död räv elegant draperad runt halsen...

på studiebesök

Nu har jag varit på studiebesök :-)



Och jag hade förstås ingen aning om att får dyker ner i höet på det sättet som fåret i mitten här... alltid lär man sig något!


Långt i fjärran här ser man fårbonden själv. Det grå fåret med ullen jag tvättade här fastnade tyvärr inte på bild men den här ullen kommer kanske från det mörkbruna fåret i mitten på första bilden.

nygamla spinnrocken har kommit hem

De senaste dagarna har jag kört bil igen - obefintlig snöröjning, mycket trafik och en resa som tog dubbel så lång tid som vanligt....Den här bilden är tagen just den kvarten det var något så när rimligt väder. De resterande 25 timmer var det snökaos, halka och ungefär 20 km/t som gällde. Usch ja.



Men nu har nygamla spinnrocken äntligen kommit fram till sin nya ägare. Och det går snabbt att lära sig spinna när man är 9 år, man testar att trampa lite så att spinnrocken går åt rätt håll och sedan är det bara att börja! :-)


Och snart är spolen fylld med garn från ullen vi färgade i julas.

Nästa gång vill Maren lära sig att väva med garnet hon har spunnet... jag har en känsla av det kommer att gå lika snabbt att lära sig det!

glittrigt garn

Efter att ha spunnet grått raggsocksgarn var det dags för glitter och flärd. Kan man överhuvudtaget prata om flärd och handspunnet samtidigt förresten?



Det var alltså äntligen dags att spinna kardfloren jag köpte i höstas. Det är en blandning av många olika sorters fibrer - "merino, wool, mohair, BFL,bamboo, angora, silk, gotland, shetland, baby camel, alpaca, sparkle and glitz" heter det på hemsidan till spindlefrog och dessutom två band med paljetter som jag inte riktigt har bestämt vad jag skall göra med.



Jag tycker nog att det är lite svårt att spinna fibrerna, de kommer i olika sjok. En stund är det bara grå ull och i nästa bara glitter... Det skall bli spännande att se hur garnet blir - kommer jag att få alla fibrernas negativa kvaliteer eftervarandra i garnet? Dvs det grå filtar ihop sig under några meter och det vita (med lika mycket snodd) kommer att glida isär??? Förhoppningsvis får jag ett bra garn som går att använda - men man vet aldrig... Fortsättning följer.

raggsocksgarn

För några veckor sedan fick jag en fäll med ljus grå ull, det var lite korta fibrer men ullen var mjuk och god - den fick mig till att tänka på sköna och varma raggsockor...



Det är kardat på kardmaskinen jag fick låna - fibrerna var lite korta så det blev lite noppor förstås men inget som stör till raggsockor tycker jag. Det här är kardat två gånger - mest för att jag ville blanda fibrerna lite bättre än vad det blir med bara en omgång i kardmaskinen


Och så har jag spunnet på nygamla spinnrocken - det blev till slut fyra härvor och 350 gram 2-trådigt garn. Det här är också spunnet i min "nyuppfunna" teknik ;-) dvs jag använder bara en hand och låter snodden gå upp i fibrerna före jag drar ut längden på tråden. I och med att jag inte kan använda vänster hand för att släta till garnet just nu, blir det förstås lite ojämnt - men det går nog bra att sticka sockor av.



Det blev ett fluffigt och lätt garn - lite ojämnt som sagt men elastisk och mjukt - jag gillar det. Till riktiga gammaldagsa raggsockor skall man nog ha mera snodd så de tål att slitas på, den här gången blev det alltså fluff i stället :-)

mera om Louets kardmaskin

Med kardmaskinen följde det också en liten karda eller borste som används för att ta bort ullen på den lilla trumman eller för att platta till ullen på den stora trumman. Den är nästan helt nersliten på den ena sidan.



Kardmaskinen tillhörde tidligare en förening som lånade ut den till medlemmarna om jag förstod det rätt dvs många olika personer - mer eller mindre kunniga - har troligen kardat med den i många år. Men jag undrar lite hur de har lyckats slita ner den lilla kardan såhär - och så bara på den ena sidan? Kardmaskinen har nog få stått ut med lite av varje under åren, det tyder på bra kvalite på Louets grejer att kardmaskinen fortfarande fungerar!



Jag har kardat mitt restgarn/tweed/lumpgarn en gång till, mest för att blanda fibrerna lite bättre. Bilden här ovanför visar hur det såg ut när jag kardade - det är ett mycket dåligt exempel faktiskt :-) i och med att jag kardade ull med mycket klipp, rester, noppor och trådändar men den kritiken man oftast hör mot Louets kardmaskiner är alltså att för mycket fibrer samlas på lilla trumman.



Här ligger den kardade ullen i min flyttlåda klar till spinning. (Ullen har kvar de "kemiska" resterna jag berättade om tidigare så jag skall spinna den till sommaren hade jag tänkt).



Och så har jag kardat vanlig ull också - det här är brun ull med solblekta toppar möjligen från något av de här fåren... Här kollade jag genom fibrerna på lilla trumman efter kardningen och det var de korta fibrerna, klipp och knutar som samlades där dvs det man normalt inte vill ha i ullen - förutom jag i mitt tweedgarn då :-)
Någon som har jämfört hur mycket skräp olika kardmaskinstyper får med sig eller sorterar bort under kardningen? Jag gillar Louets kardmaskin framför allt för att den är så snabb och effektiv att karda med men det hade varit kul att testa några flera märken förstås. Den andra kardmaskinen som jag testade lite mera grundligt har jag skrivit om här och här.

att rengöra en kardmaskin

Jag hade turen att få en Louet kardmaskin på långlån här om dagen. Den har nummer 12540 och är också märkt 8003, något som jag tolkar som mars 1980. En aktningsvärd ålder :-)
Det sägs att man inte kan/behöver öppna den här sortens kardmaskiner men jag tyckte nog att den gick lite trögt... så jag skruvade loss de skruvarna som fanns.



Och det fanns lite damm inuti...



Eller mycket damm...



Här är en bild av hur kugghjulen sitter inuti kardmaskinen. Det kanske syns att de inte längre sitter på samma nivå och att ett av hjulen har pressats utåt?



Man ser märken efter kugghjulet i träet, det har blivit en liten fördjupning just där.



Det kugghjulet som hade gått mot träet hade slitits sönder, det är det till vänster här. Jag skall försöka få tag i nya kugghjul - de fungerar men skramlar lite nu när "ljudisoleringen" har försvunnit. Jag hoppas kugghjulen antingen finns att köpa som reservdelar hos Louet eller hos en helt vanlig järnvaruhandel kanske? Någon som vet?



Nu går kardmaskinen mycket bättre men kugghjulen hörs som sagt - det skramlar lite. Sista finputsen var att räta upp de nockorna som var böjda. En stiftpenna utan stift funkar perfekt till det.

mera provspinning

Nu har jag provspunnet lite med en av de andra spolarna som kom med spinnrocken. De andra spolarna är lite mindre än originalspolen så jag har fått använda en liten bit papprulle dvs skuren från en tom garnrulle och en bit skumgummi för att hålla spolen på plats. Egentligen skall skumgummit ligga inuti garnrullen men det har glidit ut och funkar lika bra för det :-)



Såhär ser det ut, lite av garnrullen och skumgummit på tenen och de två olika spolarna. Det är "Avundsjuk" på den ena och norsk naturfärgad brun ull på den andra spolen.



Mina spolställningar passade inte till den stora spolen så det fick bli två godislådor i plast med varsin sticka, dessutom med två olika stickor just här :-) Det funkar lika bra som alla andra spolställningar.



Och här är garnet - med tanke på alla mina justeringar och experiment under tiden blev det ett mycket trevligt garn. Lite ojämnt förstås men helt acceptabelt - och det borde bli ett mycket starkt (men lite sticksigt) strumpgarn som helt säkert tål att tvättas i maskin.



Jag måste nog snart läsa bruksanvisningen för inställningarna för färgerna på kameran snart... garnet är mycket snyggare i verkligheten än här på bilden, den bruna naturfärgade ullen skimrar lite i blålila och hela härvan ger nästan ett mörkt blått intryck på lite avstånd. Det lyckades jag inte få fram på bilden... men det är nog det garnet jag är mest nöjd med än så länge - eller just nu i varje fall :-)

dags för provspinning

Första ullen på nygamla spinnrocken blev "Röda havet" från Spinspiration, det är merino superwash. Jag tyckte den var svårspunnen men jag är väl inte sådär objektiv när det gäller superwashull...



Andra försöket blev "Avundsjuk" också från Spinspiration - en klart trevligare bekanntskap. Det är grå Jacob, en lite grövre men lättspunnen ull. Jag börjar också komma underfund med spinnrocken efterhand. Ett av problemen är som sagt målarfärgen, ett annat är att spolen fastnar i trissan. Kanske har någon ej-spinnkunnig person gjort så att spolen passar precis inuti trissan? Det ser bra ut men det går förstås inte att spinna med... jag får försöka att slipa av lite målarfärg så det blir lite glapp där.



Nästa problem är lädret som har torkat. Det gör att tenen inte hålls rakt och man får problem med att reglera indraget, det blir svårt att spänna snöret. Jag har lagat med "kilar" av tändstickor men jag behöver nog byta ut det helt. Var köper man sådant här hårt läder? På hundmatsbutiker???





Och så har jag räknat på utväxlingen - spinnrocken känns snabbare än andra spinnrockar av samma typ och har 13,5:1 och 15:1 dvs ungefär det samma som snabbspolarna på min Louet S10. Spolarna är också större än på vanliga spinnrockar - här har jag 75 gram Jacob och jag får nog plats för de resterande 25 grammen också. Spinnrocken känns faktiskt lite mera modern än vad den ser ut för - det hade varit kul att veta vad den var tänkt att användas till!

att rengöra en spinnrock

En vit spinnrock passar väl till mitt planerade vintergarn?? Här har jag i varje fall börjat plocka isär den nygamla spinnrocken jag fick köpa till ett mycket förmånligt pris av Ann. Det är lite plockepinn över det hela...



Och en hel del smuts har fastnat här och var - inuti trissan fanns detta. Spinnrocken har Ann köpt på loppis så det är nog länge sedan någon har gjort ren den.



Inuti skruven samlas det också mycket smuts och gamla fibrer.



Då får man slå ut den lilla tappen som hindrar skruven att skruvas ur.



Då är det lätt att komma åt och ta bort alla fiberrester och annan smuts.



Men spinnrocken går mycket mjukt och fint och här är förklaringen på det. Hjulet har extra metallringar - det ser ut som kullager - och gör att den snurrar mycket länge.



Plockepinn var det ja... Jag gjorde rent med grönsåpa, bomullspinnar, smergelduk och så lite vaselin för att smörja upp den efteråt. Någon "smart" person hade alltså målat spinnrocken vit. Om ni vill göra det själva så snälla, låt bli att måla lädret och spolarna. Glidkopplingen är så känslig att ett lager med färg faktiskt gör skillnad och lädret mår förstås heller inte så bra av målarfärg.



Men här är alltså den nygamla spinnrocken hel och ren. Nu återstår bara att hitta en lädersnodd till trampan, några justeringar här och där och eventuellt behövs det en liten kil så att allt håller sig rakt.

mera snö

Vi hade som sagt mycket snö under jul och nyår - jag funderar på att spinna ett svart-vitt garn...


Med lite rosa och blått här och var kanske?
Det här var förresten nästan allt vi såg av solen under julen - solen gick upp och försvann igen på en sådär 10 minuter...


Och så är jag glad att jag är hemma igen och slipper hänga upp tvätten här - men ett ljusblått och svart garn kanske vore något...

att köra bil...

Det var dags för bilkörning igen och här är en ögonblicksbild från gårdagen: minus 23 grader, 318 km avverkade, 517 km kvar och de beräknas ta 7 timmar och 18 minuter. Total restid blev 12 ½ timme...