snygga garnnystan

Här om dagen hittade jag nystan som var lite annorlunda än de vanliga. Jag tror de är nystade för hand och utan nystpinne men jag vet inte riktigt hur de är gjorda. Finessen är de är spetsiga men med platt botten så att de står stilla när man använder de - och så är de snygga förstås :-) Någon som vet hur de är gjorda?

spinna bomull

Nu har jag testat att spinna bomull för första gången. Jag spann med mycket snodd och i z, det syns tydligt att jag glömde åt vilket håll jag skulle trampa då och då! Det gick smidigt att spinna till trots för att det sägs vara svårt - men garnet blev förstås lite ojämnt. Med lite mera träning känns det inte omöjligt att spinna sytråd om man nu skulle vilja det. Jag tror tricket är att låta snodden löpa upp i fibrerna och inte dra ut utan snodd.



Jag hade 18 gram bomullsfibrer och nystade därför upp det från spolen till ett nystan som löper inifrån. Det som sticker ut är den lilla härvan jag började med. Når man nystar förlorar man eller läggar till snodd till garnet - här förlorade jag lite snodd och det passade bra i och med att garnet var lite för hårt spunnet.



Såhär ser det ut när jag tvinnar från nystanet. Klart enklare än Andean plying eller Handy plying som jag berättade om tidigare tycker jag.



Det blev 30 meter 2-tr garn av mina 18 gram fiber. Funderade lite på att behålla det som 1-tr till inslag till en handduk eller liknande men 60 m räcker inte så långt där heller. Och snart skall jag räkna ut vilken grovlek garnet har också...

Bredvid min lilla bomullshärva ligger en annan provhärva med garn spunnet av guteull. Ullen är kardad och har alla grova fibrer kvar. Det blir säkert ett utmärkt inslag till en dörrmatta, de stickiga håren blir nog bra som borste!

redskap för att hantera garn 2

Här är spolställningen till Louëts spinnrock S10DT, den har plats för två spolar så man kan bara göra 2-tr garn och det är lite dumt förstås. Det går nog att köpa till en annan spolställning iofs.


Den här tillhör min gamla spinnrock som jag ärvde av min morfarsmor. Den har plats för 3 spolar så hon använde det nog för att tvinna 3-trådigt stickgarn kan man tänka sig. Den blå och den orange färgen är lysande - och passar alldeles utmärkt till den mörkgrå färgen på själva spinnrocken. Troligen är spinnrocken specialgjord för just henne, den har hennes initialer och ni skall få se en bild av den någon annan gång.



Här är vad jag använder när jag bara snabbt skall varpa, spola eller göra något åt annat med nystan och rullar. Det är gammaldagsa hållare för kvitton men som man fortfarande kan köpa på bokhandeln. De är tunga så de står rimligt stabilt och är smidiga att arbeta med.




När jag varpar en större varp måste jag ha en riktig spolställning. Den här är nog standardmodellen med plats för 12 rullar, min är från Glimåkra tror jag. Metallpinnarna som rullarna skall stå på är lösa här - jag använder de till lite av varje...




I en period där jag varpade med många rullar hela dagarna blev jag rätt så trött på att trådändarna gled av spolställningen och trasslade till det för mig. Jag fick då en möbeltapetserare att polstra övre delen av spolställningen och nu ligger trådarna från rullarna snällt där de skall. Tyget är ett syntettyg i velour så det är lite statisk och håller trådarna i ro utan att de klibbar helt fast. Den här spolställningen är inte uppmonterad just nu men jag hoppas ni ser att det är den övre brädan av spolställningen (med ögleskruvarna) som är polstrad och att den ligger på samma spolställning som på förra bilden.



Här är en annan variant på spolställning, den är liten och smidig om man bara skall göra något snabbt eller spola garn till inslag tex. Största nackdelen är just att den är liten och att garnet kan fastna lite, vinkeln mellan garnrullen eller nystanet och skruvöglorna blir fel. Man kan placera pinnarna i olika hål men det hjälper inte så mycket tyvärr. Bäst fungerar den för att spola inslagsgarn - men de vita pappershållarna från bokhandeln är minst lika bra.

redskap för att hantera garn

När man har spunnit garn är behöver man ofta härva garnet för tvätt eller färgning. Här är två av mina härvträn, de är importerade från Nya Zeeland (vilket känns lite onödigt iofs) men det danska härvträet jag köpte knäcktes tyvärr efter några år och gick inte att reparera. Det är två olika storlekar - en för normal storlek på härvor och en för minihärvor. De ligger på min 40-liters balja med grovkardat texel.



En härvel jag hittade på loppis för många år sidan. Här vevar man på garnet och tar av härvan genom att dra ut en pinne i den ena armen. För anledningen använder jag sushipinnar både till att låsa armen och till att hålla veven på plats. Det går snabbare att veva en härva på härvel än att linda garnet på ett härvträ.



Närbild av låset på armen.
Jag har inte lyckats hitta någon knäpphärvel till ett rimligt pris tyvärr. Knäpphärveln ser ungefär likadan ut men har en mekanism som knäpper till efter tex 60 varv. Då blir det lättare att räkna ut hur stora härvor man har. Ett mera modernt sätt är nog att använda varvräknare av något slag - en distansräknare för cyklar hade passat om det inte vore för att de mäter med en noggrannhet på 100 meter... Affärer med redskap för fiskare skall ha passande mätare men jag har inte kollat upp det än så länge. Det finns att köpa speciella räknare för garn från USA.



När man skall använda härvorna behöver man nysta upp det igen eller eventuellt använda någon ställning om man spolar direkt från härvan. Här är två nystvindor, den till höger är för vanliga ullhärvor och av normal storlek, den till vänster är extra stor och används för gammaldagsa linhärvor som nog inte finns att köpa längre. På bilden saknas träskruven på nystvindan för lin - den har standardstorlek så man kan enkelt byta ut den.



Uppsatt tillsammans med nystmaskinen ser det ut såhär. Nystvindan är så lätt att det räcker med att veva på nystmaskinen för att den skall gå runt. På bilden står nystvindan horisontellt men det är lika vanligt att vända på den så den står vertikalt i förhållande till bordet. I princip är det bara en massa träpinnar som är ihopknutna med tråd på en ställning - tråden slits efterhand och man ser hur jag har arbetat med olika sorters garn just när trådarna har gått av. De blåa trådarna var till en ripsmatta, de gråa var till ett tyg ...



Min gamla nystmaskin är lagad med tejp. Man kan använda tomma toapapperrullar att nysta garnet på, de passar precis. Nystanen håller bättre formen om man skall lagra de en längre tid, toarullarna fungerar också bra om man varpar men då måste man varpa med tråden som löper utifrån.



Här är en annan modell av garnvinda. Den har två cirkelformade trummor som härvan löper runt, man kan reglera avståndet mellan dem så den passar olika stora härvor. Jag använder den sällan men den är smidigare om har "levande" garn och vill spola direkt från härvan. I hörnet står stapelbara plastbackar med hjul från Ikea som är mycket bra att lagra garn i, Ikea har tyvärr slutat sälja modellen.

att nysta garn

Det är fascinerande att titta på hur många olika sätt det finns att göra något så enkelt och vardagligt som att nysta garn. Tidigare har jag skrivit om Ullas nystkrokar och om att tvinna garn från en spole, då behöver man ett nystan med tråd som löper inifrån. Det finns många olika sätt att göra detta, det vanligaste är nog att använda en modern nystmaskin. Om man tvinnar med nystan som är gjorda på nystmaskin har de en tendens att kollapsa när man närmar sig slutet. Lägger man in något - en pinne tex brukar det gå bra utan att trassla.



Här fanns det tidligare en bild på en nystpinne där jag hade nystat på fel håll som bonnmoran så snällt påpekade i kommentaren - men det skall alltså se ut som här ovanför. Man nystar på den delen av nystpinnen som är rak så att det går lätt att ta ur pinnen från nystanet när man är klar.
En nystpinne är en pinne som man använder för att göra nystan, pinnen har en eller flera skåror där man fäster början av garnet. Istället för att föra garnet runt pinnen, rullar man runt pinnen i handen och garnet följer med runt. Når nystanet är klart, drar man ut pinnen och kan använda tråden som löper inifrån eller den som löper utifrån eller båda ändarna om man nu vill det. De gamla nystpinnarna är ofta tjusiga med utskärningar och även gjorda så att barnen kunde använda de som skallror. Min är av den moderna och billigare sorten och det går lika bra med något annat föremål med tillnärmat samma form - som tex en tumme...



Om man inte vill använda hjälpmedel kan man börja med att göra en liten minihärva och så linda ett nystan på vanligt sätt runt den ena änden av minihärvan. Man måste passa på att ändan av den lilla härvan alltid sticker ut, det är den som har garnet som löper inifrån. Det här sättet att nysta passar bra om man vill tvinna om man har spunnit bara en spole. Nystanet är lätt att hålla samtidigt som man tvinnar och är enkelt att göra.



Ett annat liknande sätt används när man väver på varptyngd vävstol. Uddo brukar det kallas efter sitt samiska namn. Här ser man överst början på uddo'n - det är den lilla härvan som har garn lindat runt sig. De längre öglorna får man genom att linda runt armbågen. Varje långa ögla fäster man genom att linda runt minihärvan så att uddo'n håller ihop och det bildas en fast spets som är lättare att föra in i skälet. De långa öglorna är bra för att få så mycket garn som möjligt på nystanet utan att det fyller på bredden.