att mäta fibrer

Precis som man kan mäta grovleken på garn kan man också mäta grovleken på fibrer. Alpackaullen mäts oftast i mikron dvs i tusendelar av en millimeter. Det är diametern på fibern man mäter så det blir ju lägre tal, ju finare fibrer. Bilden visar mitt trädgårdssnöre av de grova fibrerna - jag vet inte alls hur grovt det kan vara. (Jag har tvättat snöret både på 30 och 40 grader i tvättmaskinen men det tovade inte i hop sig mera än det här förresten). Den härvan med handspunnet garn av alpacka som jag köpte var 24,8 mikron så det här är nog minst det dubbla eller så. Jakten på så låga mikrontal som möjligt skall jag nog skriva om en annan gång..




Här är det merino jag spinner på slända - jag gissar att det är 22 mikron ungefär? Det är en helt vanlig kvalite. Jag har mätt antal varv per tum (WPI) på garnet - det är ungefär 40 WPI. WPI är annars ett sätt att mäta som är allt för villkorligt för min smak. Som vävare vet man hur stor skillnad bara 1 tråd per tum kan göra...

Förutom mikron så finns det förstås krångliga engelska sätt att mäta fibrernas grovlek på också. Med tanke på vad jag berättade om garnnummer här vore det konstigt annars!
Bradford count är ett sådant sätt att mäta på - då räknar man hur många 560 yards härvor man kan få av ett pund fiber... Det är det här som brukar se ut såhär "80's", "100' s" och så vidare. Från fibrer som är 100's har man alltså fått hundra härvor (s = skeins) på 560 yard varje av ett pund fibrer. Här gäller att ju högre tal, ju finare fibrer. Jag får nog tillägga att det är teoretiska härvor och att det bygger på antaganden och vana hos ullsorterarna. Numera finns det tabeller som visar hur många skeins ett visst mikrontal skall tillsvara men själva metoden är alltså från tiden före mikroskopen... Här kan man läsa lite mera.

Tex, Nm, Ne och några till

Garnnumrering är en hel djungel av olika sätt att mäta och räkna, Möller som skrev boken jag berättade om i förra inlägget har en bra översikt över olika sätt att räkna.

Jag berättade i ett tidigare inlägg om hur man kan räkna ut garnnumret på handspunnet ullgarn. Då använde jag metrisk numrering - Nm - och kom fram till hur många 1000 meter garn jag hade per kilo fibrer - eller meter per gram om man föredrar att tänka så. Jag räknade alltså på längd per viktenhet.

Ne - engelska bomullsnummer - är också ett vanligt sätt att räkna. Det kommer från den tidiga engelska textilindustrin och utgår lite omständligt efter hur många härvor garn av en viss omkrets man teoretiskt kan få ut av så och så stor mängd fibrer - olika för olika sorters fibrer och garntyper förstås. Och allt mäts i engelska mått med yards och pund...

Det är inte helt lätt att hänga med men "ju högre nummer ju tunnare garn" är en bra minnesregel. Samma regel gäller också för de speciella garnnumren för ull kamgarn (British worsted count) och för ull kardgarn (Yorkshire Woolen Skein) och även för de skotska numren för ull kardgarn (the Galashiels Skein) - och så finns det förstås en hel hög med olika lin-nummer också!

Jag har hört talas om en del personer som trodde de beställde garn i Ne men fick Nm och det blir ju inte så bra... Ne 40 tillsvarar Nm 67 så det blir stor skillnad - eller så kan man ju blanda ihop denier och Nm kanske? (Denier används i vardagen mest för strumpbyxor och visar hur många gram 9000 meter väger, 40 denier tillsvarar Nm 225).

Som sagt, det hela är en ren djungel av olika nummersystem och det behövdes en enhetlig numrering; det blev den officiella internationella numreringen Tex som visar vikt per 1000 meter. Man räknar alltså "åt andra hållet" så att säga, dvs man utgår från hur mycket 1000 m väger i stället för att utgå ifrån hur långt garn man får.

Som en konsekvens av detta, betyder "ju högre tex-tal, ju tjockare garn". 40 tex är 1000 meter som väger 40 gram, 50 tex är 1000 meter som väger 50 gram och så vidare. Texnumreringen har inte fått genomslag inom handarbetskretsar i Sverige än - det är bara Finland som konsekvent använder det här systemet så vitt jag vet. Det är lite synd för det blir faktiskt enklare när man har ett standardiserat system så att man vet vad man pratar om!

garnnummer på handspunnet garn forts

Tigeröga var månadens sändning från fiberklubben på Spinspiration, snygga färger som kanske inte visas så bra här. Jag delade upp fibrerna på längden i 4 nystan. Nystanet längst ner till höger har jag dessutom dragit ut till ett förgarn, först en gång och så en gång till för att det skulle gå lättare att spinna tunnt.



Här har jag spunnit så tunnt jag kunde samtidigt som jag arbetade i en behaglig rytm. Det kändes ungefär som sytråd medan jag spann - men det visade sig ju att det var det inte alls!



I verkligheten blev det ett relativt tjockt vävgarn - 9/2 om jag hade tvinnat det till 2-tr och lite tunnare än möbelåtta alltså. Med alla de vanliga felkällorna räknar jag med att garnet kommer att bli ungefär som plädgarn 7/2 efter tvätt. Här ligger det bredvid mitt navajotvinnade garn som jag har börjat sticka lite av, det var 3/3.
20 gram merino hade jag alltså och det blev 186,5 meter långt. 10 gram är 93,25m och ett kilo garn blir 9325m = 9/1.
Hm - jag får nog ha en annan strategi om jag skall lyckas spinna tunnt garn...30/2 hade jag tänkt mig till mina brickband och då skulle 20 gram merino ha blivit 600 meter. Dags att gå en kurs kanske?

garnnummer på handspunnet garn

Jag har spunnit lite guteull, ett 2-trådigt garn som blev 91 varv på härvträet á 160 cm = 146,5 meter, det vägde 107 gram. Med alla felkällor som jag har, gör det nog inte så mycket att jag räknar det som om 150 m = 100 gram :-)
För ullgarn mäter man hur många tusen meter det går på ett kilo. Ett kilo av mitt garn skall alltså vara 1500 meter långt som 2-trådigt dvs 3000 meter som 1-trådigt garn. Numret blir 3/2 (3000 meter 1-trådigt som är tvunnet till 2-trådigt garn).



Vanlig filtgarn är 7/2, det har 7000 meter 1-trådigt som tvinnat blir 3500 m 2-trådigt garn pr kilo. På bilden har jag ett vitt ullgarn 7/2 som jag har lagt dubbelt till höger, mitt gråa garn till vänster. De skall ha nästan samma grovlek om jag har räknat rätt, filtgarnet skall vara lite tunnare -1750 m pr kilo om det läggs dubbelt och inte 1500 meter som jag egentligen borde ha haft här.



För att kolla om det är ungefär lika tjockt, tvinnar jag garnet och drar fingrarna över skarven för känna efter om det är någon skillnad på det gråa och på det vita. Problemet här blev förstås att det gråa är S-tvinnat och det vita är Z-tvinnat... Det gråa blev mera ojämnt än det egentligen är - men jag tycker nog att uträkningen stämde rätt så bra i alla fall, det dubbla gråa garnet är lite tjockare än det 4-dubbla vita. Det var inte så lätt att ta en bild samtidigt som jag skulle hålla ändarna - därav kvaliten på bilden. Och jag skulle alltså ha haft ett S-tvinnat garn med nummer 6/2 att sammanlikna med och dessutom skulle härvan ha varit jämnt spunnet hela vägen.

Felkällorna i uträkningen är oavsett det många:
Garnet har kvar en hel del lanolin och smuts som väger mera = flera meter pr kilo.
Härvträet är inte exakt 160 cm och varven blir längre och längre för varje gång = flera meter pr kilo.
Men på den andra sidan är garnet under spänning vid lindandet = färre meter per kilo.
När garnet tvättas efteråt, kommer det att krympa = färre meter pr kilo.
Vågen har en noggrannhet på +/- 5 gram och det kan slå hur som helst.
Och så avrundade jag möjligen lite väl mycket :-)