Här är en bild på kardmaskinen jag använder. Den är från Strömsholms träindustrier så vitt jag vet, jag har fått låna den. Skruvmejseln använder jag dels om jag måste skruva upp för att lossa fibrer som har fastnat i axlarna, dels för att lossa kardfloret. Den röda borsten är en hundborste för 10 kronor som fungerar bättre än de små borstarna som följde med - den har dessutom mjukare "borst" så risken är mindre för att jag förstör tänderna på kardmaskinen. Virknålen har en rund ända så den använder jag till att ställa in den lilla trommeln.
Här ser man veven - den sitter fast i en skruv med en mutter och släpper dvs slirar om man tar i för mycket ull åt gången. Mycket praktiskt tycker jag - men jag har hört många klagomål just om att veven slirar på den här typen av maskiner. Den är lätt att veva runt - ungefär som en vanlig nystmaskin men iom att man vevar saktare och att veven är större, är det lättare än att nysta.
Här är andra sidan av maskinen bredvid min jättehög av kardad texel-ull. Den här högen är från min papperskasse med kort och smutsig ull. Ullen är tvättad men jag har bara kört den två gånger än så länge. Funderar på att handkarda för att få bort en del av de aller minsta fibrerna och i så fall kör jag nog inte ullen en gång till genom maskinen. Halvparten av ullen är tesad, den andra halvparten körde jag direkt i maskinen och det blev lika bra - förutom att de korta fibrerna är kvar förstås.
En översiktsbild - ullen ligger på ett myggfönster dvs en enkel träram med myggnät. Ullen torkar bra där, luften kommer åt underifrån och de är lätta att bära runt. Här syns också de vita plastrundlarna på varje sida av den lilla trommeln som axeln går genom. Plastbrickorna eller rundlarna har hål så man kan vrida runt och axeln följer då förstås med. Jag använder virknålen till att vrida runt plastrundlarna. Vrider man på de vita rundlarna ändras avståndet mellan den lilla och den stora trommeln och även höjden på den lilla. Själva maskinen är ungefär l. 45 x br.30 och höjden 25cm lite beroende på hur man mäter. Rent tekniskt tror jag merparten av kardmaskinerna är konstruerade på samma sätt, det borde inte spela någon roll vilken man använder så länge de har rätt grovlek för det man vill karda.
Här är en bild på kardmaskinen jag använder. Den är från Strömsholms träindustrier så vitt jag vet, jag har fått låna den. Skruvmejseln använder jag dels om jag måste skruva upp för att lossa fibrer som har fastnat i axlarna, dels för att lossa kardfloret. Den röda borsten är en hundborste för 10 kronor som fungerar bättre än de små borstarna som följde med - den har dessutom mjukare "borst" så risken är mindre för att jag förstör tänderna på kardmaskinen. Virknålen har en rund ända så den använder jag till att ställa in den lilla trommeln.
Här ser man veven - den sitter fast i en skruv med en mutter och släpper dvs slirar om man tar i för mycket ull åt gången. Mycket praktiskt tycker jag - men jag har hört många klagomål just om att veven slirar på den här typen av maskiner. Den är lätt att veva runt - ungefär som en vanlig nystmaskin men iom att man vevar saktare och att veven är större, är det lättare än att nysta.
Här är andra sidan av maskinen bredvid min jättehög av kardad texel-ull. Den här högen är från min papperskasse med kort och smutsig ull. Ullen är tvättad men jag har bara kört den två gånger än så länge. Funderar på att handkarda för att få bort en del av de aller minsta fibrerna och i så fall kör jag nog inte ullen en gång till genom maskinen. Halvparten av ullen är tesad, den andra halvparten körde jag direkt i maskinen och det blev lika bra - förutom att de korta fibrerna är kvar förstås.
En översiktsbild - ullen ligger på ett myggfönster dvs en enkel träram med myggnät. Ullen torkar bra där, luften kommer åt underifrån och de är lätta att bära runt. Här syns också de vita plastrundlarna på varje sida av den lilla trommeln som axeln går genom. Plastbrickorna eller rundlarna har hål så man kan vrida runt och axeln följer då förstås med. Jag använder virknålen till att vrida runt plastrundlarna. Vrider man på de vita rundlarna ändras avståndet mellan den lilla och den stora trommeln och även höjden på den lilla. Själva maskinen är ungefär l. 45 x br.30 och höjden 25cm lite beroende på hur man mäter. Rent tekniskt tror jag merparten av kardmaskinerna är konstruerade på samma sätt, det borde inte spela någon roll vilken man använder så länge de har rätt grovlek för det man vill karda.
3 kommentarer:
Det stemmer nok som du sier at kardemaskiner er ganske like. Lykke til med å få bort småklippet fra ullen! Det er tar tid.
Kul att du fått kardmaskinen att fungera!!! Och att du klurade ut hur man justerar avstånden... Det är inte så lätt när den kom utan bruksanvisning!
Har märkt att småklipp flyter upp när man tvättar ullen så jag funderar på något käckt sätt att separera klippen från den övriga ullen då.
En del fastnar också utenpå kardtrommeln och är lätta att få bort där - men vi får se hur mycket som finns kvar när jag skall börja spinna!:-)
Och ja - det är konstigt att de säljer kardmaskinen utan bruksanvisning! Tror det är många - inklusive mig själv som hade behövt en - men det underlättar når man kommer på att det faktiskt inte är någon "maskin" - bara ett hjul, två axlar och två tromlar som rör på sig när man vevar!
Skicka en kommentar