att nysta garn

Det är fascinerande att titta på hur många olika sätt det finns att göra något så enkelt och vardagligt som att nysta garn. Tidigare har jag skrivit om Ullas nystkrokar och om att tvinna garn från en spole, då behöver man ett nystan med tråd som löper inifrån. Det finns många olika sätt att göra detta, det vanligaste är nog att använda en modern nystmaskin. Om man tvinnar med nystan som är gjorda på nystmaskin har de en tendens att kollapsa när man närmar sig slutet. Lägger man in något - en pinne tex brukar det gå bra utan att trassla.



Här fanns det tidligare en bild på en nystpinne där jag hade nystat på fel håll som bonnmoran så snällt påpekade i kommentaren - men det skall alltså se ut som här ovanför. Man nystar på den delen av nystpinnen som är rak så att det går lätt att ta ur pinnen från nystanet när man är klar.
En nystpinne är en pinne som man använder för att göra nystan, pinnen har en eller flera skåror där man fäster början av garnet. Istället för att föra garnet runt pinnen, rullar man runt pinnen i handen och garnet följer med runt. Når nystanet är klart, drar man ut pinnen och kan använda tråden som löper inifrån eller den som löper utifrån eller båda ändarna om man nu vill det. De gamla nystpinnarna är ofta tjusiga med utskärningar och även gjorda så att barnen kunde använda de som skallror. Min är av den moderna och billigare sorten och det går lika bra med något annat föremål med tillnärmat samma form - som tex en tumme...



Om man inte vill använda hjälpmedel kan man börja med att göra en liten minihärva och så linda ett nystan på vanligt sätt runt den ena änden av minihärvan. Man måste passa på att ändan av den lilla härvan alltid sticker ut, det är den som har garnet som löper inifrån. Det här sättet att nysta passar bra om man vill tvinna om man har spunnit bara en spole. Nystanet är lätt att hålla samtidigt som man tvinnar och är enkelt att göra.



Ett annat liknande sätt används när man väver på varptyngd vävstol. Uddo brukar det kallas efter sitt samiska namn. Här ser man överst början på uddo'n - det är den lilla härvan som har garn lindat runt sig. De längre öglorna får man genom att linda runt armbågen. Varje långa ögla fäster man genom att linda runt minihärvan så att uddo'n håller ihop och det bildas en fast spets som är lättare att föra in i skälet. De långa öglorna är bra för att få så mycket garn som möjligt på nystanet utan att det fyller på bredden.