flera höstfärger

Grått..


eller grått och blått?

Brunt och grått kanske?


Eller grönt och grått?


eller till och med rött och orange tillsammans med gråblått?

mera luffarslöjd

Nu har jag försökt ta flera bilder av Ulla på Dammshults luffarslöjd. Skuggorna gör förhoppningsvis att man bättre ser hur fatet och korgen är.



Jag har samtidigt beställt lite fotoböcker - det var efter jag lyckades med att ändra alla inställningar på kameran och inte kunde komma tillbaka till normal-läget.... men någon gång måste väl också jag få till några bilder som gör Ullas alster rättvisa. Om inte genom skicklighet så i det minsta genom ren och skär tur :-)



"Ringarna" och randen är snygga!



Och här är korgen som passar till röda äpplen...



..eller så till topsband förstås!

ljusstake i luffarslöjd

Det är mörkt och trist väder här idag. Dags att börja fundera på ljusstakar :-) Det här är en häftig modell i luffarslöjd från Ulla i Dammshult.



Jag har berättat om Ullas luffarslöjd tidigare - hon gör annorlunda och framförallt snygga saker!




Jag gillar foten på ljusstaken!



Och storleken! Passar perfekt för mig som inte gillar att ha ljusen på bordet :-)



Såhär ser den ut ovanifrån. Det är faktiskt jättesvårt att ta snygga bilder av luffarslöjd - sakerna är så luftiga och transparenta så man ser mest bakgrunden... Jag har flera saker av Ulla som jag skall försöka fota en dag jag har god tid - förhoppningsvis kan man då se allt det skira och tuffa och solida och det levande i hennes alster. Vill man se sakerna på riktigt kan man ta kontakt med Ulla på dammshult - at - telia.com och hennes nystkrokar kan man också köpa hos Stäkets hantverk

höstfärger

Inte världens bästa bild kanske - men jag gillar höstfärgerna just nu. Det regnade när jag tog bilden och himlen var mörkblå - blåare än vad som syns här.



Och precis lagom kom mina senaste etsy-fynd...



Färgerna heter Little D och Blue Banana och har tydligen inget alls med höstfärger att göra.


Men jag gillar dem ändå och tycker de ser ut som det. Det är British merino och det skall bli spännande att se hur det här garnet blir. De är köpta från babylonglegs på Folksy.

handspunnet öglegarn i mohair

... eller nåja - så värst lyckad blev det ju inte :-) Jag glömde nämligen att man behöver mycket snodd om man skall tvinna en gång till åt andra hållet.. Men det började bra - här är kidmohair från Spinspiration som jag tvinnade ihop med engelsk gotland för några veckor sedan. Det blev en hel del mohair över...



...så jag testade att borsta upp det för att få det lite fluffigare så som köpt kid mohair ofta är. Det gick över förväntan bra även om jag bara hade 1-tr garn. Men min lilla härva räckte ju inte till något vettigt.


Så i dag testade jag att spinna öglegarn - eller tvinna bouclégarn kanske man skall säga. Jag hittade lite bomull 16/2 och tvinnade ihop de två. Öglorna blev snygga tyckte jag och de var lätta att göra - man bara föser upp mohairen längs med bomullsgarnet och det lägger sig i en snygg ögla av sig själv. Kul.


Att få öglorna lika stora och i jämna avstånd från varandra är förstås något helt annat ;-)




Och då jag skulle tvinna det för att låsa öglorna kom jag på - lite sent - att man behöver mera snodd för att öglorna inte skall lösa upp sig igen.



Här är garnet som det nu blev efter tvätt. Jag hoppades att bomullsgarnet skulle krympa och hålla ihop det hela men det blev inte så tyvärr - och inte tovade mohairen ihop sig med bomullsgarnet heller. Men kul var det :-)
Inför nästa försök skall jag komma ihåg att ha mycket snodd till öglorna och så att inte borsta upp fibrerna före tvinningen. Troligen borde det gå lite bättre om jag tvinnar med något ullgarn också.

Den elektriska spinnrocken är perfekt till sådan här spinning/tvinning. Det första man tänker på är ju att det går så snabbt att spinna på en e-spinnare men det går faktiskt lika bra att spinna mycket långsamt - långsammare än man kan klara av att trampa på en vanlig gammaldags spinnrock. Och då öppnar det sig ju nya möjligheter såklart :-)

om öglegarn i mohair

På syfestivalen köpte jag också lite garn - en härva med öglegarn i mohair.Tyvärr har jag glömt vem säljaren och det står inget på banderollen. Det skulle vara svensk mohair men texten är på norska. Lite synd att man inte vet var man skall handla mera i fall man behöver lite till - färgnummer och färgparti är däremot tydligt utmärkt.
Danska var det förstås och inte norska...


Mohair kommer som bekant från angorageten (!) - konstigt det där med att det inte heter mohairget medan angora inte alls kommer från de här getterna men däremot från kaniner. Mohairfibrerna är glansiga och lite hala och passar utmärkt till öglegarn i och med att fibrerna är såpass styva att öglan håller sig och inte faller ihop.


Mohair är en av mina favoritfibrer även om jag faktiskt inte har skrivit om mohair på bloggen alls och speciellt mycket gillar jag öglegarn eller bouclé som det också kallas. Det har jag heller inte skrivit om tror jag - möjligen finns det någon bild på ett tyg jag vävde med öglegarn någonstans.



Jag planerar förstås att spinna öglegarn i mohair :-) och har tittat noga på det garnet jag köpte. Vanligtvis spinner man en tunn tråd och en lite tjockare i mohair, tvinnar ihop de två samtidigt som man låter den lite tjockare bilda öglor runt den tunna tråden och fäster därefter öglorna genom att tvinna ihop de två med en tredje tunn tråd.


Härvan jag köpte är maskinspunnen och ser lite annorlunda ut. Dels tycker jag att det ser ut som om det är två mohairtrådar som bildar öglorna mellan två tunna trådar och så en fjärde tråd som håller ihop det hela. Jag får nog läsa på/kolla lite mera...
Tja - två + två + ett är väl fem...


På den här bilden ser man hur den lite tjockare tråden (med mest merino?) håller öglan på plats. Garnet innehåller 78 % mohair,13 % merino och 9 % nylon och är färgat efter spinningen. Det har 170m pr 100 gram - jag har en känsla av att mitt öglegarn kommer att bli något tjockare ;-)

lin och linodling

Det har varit mycket prat om ull här på bloggen men nu tänkte jag visa lin. Såhär såg "linodlingen" ut 23 juli. Planterad i skugga - lin skall stå i sol - och det blev sått lite sent ;-)



Den andra oktober tyckte jag det var läge att rycka linet... mitten av augusti brukar vara lagom sägs det. Beroende på när man rycker linet får man tydligen olika kvalitet; det finns grönmognad, gulmognad och brunmognad. Mitt lin platsar nog inte i några av grupperna - några stjälkar blommar fortfarande och andra är redan som ved.


Och någon frörepa har jag förstås inte :-) Men med en viss möda så får jag av fröna. Nästa moment skall vara torkning, sedan rötning - det vet jag inte hur jag skall göra än. Sommarvärmen är över och jag har ingen lust att röta inomhus - det luktar illa. Därefter skall det torkas igen och så bråkas och häcklas före jag kan börja spinna. Det är många moment som kan gå fel här...


Men fröna åker i det minsta av med hundkammen. Det enda jag har gjort rätt den här omgången är nog att jag köpte frö av spånadslin från Impecta. Vill man veta hur man egentligen skall göra när man odlar lin kan man läsa här - där finns det också flera tips om hur man får lin i olika färger och annat som är bra att veta (och att följa förstås). Jag får nog vara glad om jag överhuvudtaget får fram några spinnbara fibrer :-)

handspinning med Evilla förgarn

Här är härvan med det färdiga garnet av Evillas förgarn som jag köpte på Syfestivalen, bilden är före tvätt. Det blev 420 meter 2-trådigt garn. Det var självklart lätt att spinna ;-) men det var också riktigt trevligt faktiskt. Förgarnet är insatt med något som troligen är lanolin (sköljvattnet blev gult) och det är lite segt sådär så det håller ihop även om man spinner mycket tunnt och man kan dra ut ullen lååångt. Det måste vara alldeles utmärkt till att träna långdrag med.



Garnet efter tvätt. Bilden ljuger lite; färgskillnaden är inte riktigt lika stor som det verkar. Det var två hela färgrapporter + en brun rand i förgarnet. I och med att jag spann 2-trådigt har jag nu alltså ett garn med färgerna brunt- grönt- gult-rött efter varandra och i ungefär lika stor mängd. Den sista bruna randen ville bara ha blivit halvparten så lång som de andra färgerna så den spann jag inte. Totalt använde jag 107 gram garn och fick alltså 420 meter.



Nu funderar jag på vad jag kan göra med ett garn som har en sådan färgrapport? Garnet i sig kan nog passa till lite av varje - sjalar och sockor t.ex. Men stickar jag först en socka så vill den bli brun + grön och nästa socka vill bli gul + röd... det blir nog inte så snyggt kanske ;-) Planen just nu är att spinna ett kompletterande garn av den rödbruna alpackan jag just har tvättat.



Jag tycker färgerna passar bra ihop. Men det löser förstås inte problemet vad jag skall använda garnet till. Jag var inne på att dubbelvarpa till någon sjal för att få lika färger på varje sida men jag behöver ju egentligen inga flera sjalar och har dessutom ingen ledig vävstol uppsatt - så bra förslag till användningsområde mottages tacksamt!

ullköp

Om det nu är så svårt att köpa råull får man trösta sig med färdigkardad och färdigfärgad ull :-) Det här är kardflor från Wåhlstedts.



Och lite förgarn från Evilla med pärlor som passar till...



Lite angelina för glitter...



Och så kardflor och förgarn från Ullcentrum och längst till vänster finull från Åddebo Ull.

Som ni förstår har jag varit på Syfestivalen i Borås - där var det var mycket stickgarner och lite sysaker. Jag köpte nog ull eller förgarn av alla försäljare som hade och skall testa de olika sorterna efterhand. Men det som slår mig är att om det är så lätt att köpa färdigkardad och/eller färdigfärgad ull - borde det inte vara lika lätt att köpa råull?

mera om ullköp

Den här gången tänkte jag dels svara på de kommentarerna jag fick på förra inlägget dels visa ett av mina andra mindre lyckade inköp - det här är ull från en fårfarm jag besökte i våras och det säljs som ull till tovning och inte till spinning så det är väl egentligen lite orättvist att visa det här? ;-) Ullen är tvättad och kardad men full av noppor, dubbelklipp och gräs. Det kanske skulle gå att rädda genom att karda den en gång till men det känns inte kul när jag nu har köpt färdigkardad och betalat dyrt...



Finullen jag berättade om i förra inlägget var lammull och den var som sagt inte speciellt långfibrig men det beror ju på hur länge ullen har växt när lammen klipps. All lammull är inte lång ull. Troligen var det vårull också men det vet jag inte. Och ja - jag köpte finullen på rekommendation men det hjälper ju inte alltid :-) Den som rekommenderade kunde ju inte veta att jag skulle få såpass dårlig ull och heller inte att portot skulle bli så häftigt förstås. Det tråkigaste är att försäljaren ville att jag skulle rekommendera ullen till andra handspinnare och före någon frågar - försäljaren är medlem av rasföreningen. Försäljaren tänkte börja marknadsföra sig mot handspinnare berättade hon och det är väl det viktigaste i den här saken; fårägarna vet inte alls vad handspinnare vill ha.




För att visa hur stor skillnad det kan vara på "vårull" och "vårull" är de här två bilderna från Ann i Skenes "vårull". Fåren har långfibrig och fin ull som lämpar sig utmärkt till handspinning. Hon klipper sina får en gång i året - på våren så det är egentligen helårsull förstås. Men till skillnad från finullsförsäljaren arbetar hon medvetet på att få fram fin ull för handspinning.




Den sista bilden visar Ann som skakar av dubbelklipp och skräp av den ena halvan av en fäll. Som ni ser hänger ullen ihop så det går att skaka av dubbelklippen. De gångerna jag har sett får klippas förutom hos Ann, har det inte varit möjligt. Ullen är for kort och klipps på ett sådant sätt att alla dubbelklipp följer med i fällen och helt hem till spinnaren förstås. Anns får är såvitt jag vet "pälsfår" och är väl inte så annorlunda än värmlandsfår så det beror tydligen på hur man gör och så på hur man klipper.

om att köpa (och sälja) ull

Jag har köpt svensk finull över telefon... 1 kg och det var två lammfällar. Ullen kostade 150 kr/kg och det är förstås helt ok - jag betalar gärna mera för fin ull.
Portot kom på lite över 160 kr och det är lika självklart inte ok.



Jag sorterade den ena fällen som jag tyckte verkade bra i en hög med smutsig, filtad och skräpig ull som slängdes - det är den nedre högen. En hög med riktig bra ull - det är den lilla som visade sig väga ynka 30 gram före tvätt och så den stora högen med ull av en kvalite som jag egentligen inte har speciell lust att arbeta med...



Här är lite av den fina ullen - den är 7-8cm och därmed lite för kort för mig. Det är tydligen den normala längden på ull från finullsfår om de klipps två gånger i året men jag vill oftast ha längre fibrer. Mycket av ullen är finfibrig, mjuk och glansig så det är inget fel på den.



Men merparten av ullen var kortare än 7-8 cm och då känns det inte så kul...



Och det här är heller inte så kul. Mycket skräp. Det är mossa och gräs, frön och en hel del annat. För er som inte spinner kan jag berätta att det är mycket arbete och ibland nästan omöjligt att få bort skräpet. Inget man vill hålla på med om man har handspinning som hobby...



En bild på ullen efter tvätt, den är fortfarande blöt här. Och det är alltså mycket skräp - hur många extra timmar kommer det att ta att få bort skräpet dvs före jag kommer till det jag egentligen vill göra?



Och det här är heller inte så kul. Om ni förstorar bilderna ser ni vad jag menar tror jag. Det är gul och missfärgad ull. Totalt fick jag ungefär 600 gram tvättad ull av mycket varierande kvalite från det kilot jag köpte. En hel del av det kommer att försvinna under kardningen. Och priset blev alltså över 300 kronor... så det var väl inget bra köp egentligen...


För att jag skall bli en glad och nöjd kund krävs inte nödvändigtvis ett lågt pris. Får jag däremot långfibrig och ren ull som det är kul att tvätta, färga och spinna betalar jag gärna för det. Så det jag önskar mig av er som vill sälja ull till lite högre priser är:

En webbshop med riktiga bilder av exakt den ullen som skall säljas. Beskrivning av vilken typ av ull det är - ras, finhet, längd, färg och som sagt bra bilder. Enkel beställning/betalning och så förstås rimliga fraktkostnader.

Ullen måste vara väl sorterad - all smutsig och missfärgad ull måste tas bort.
Längre ullfibrer dvs troligen bör man bara klippa en gång i året. (Jag har lite svårt att förstå varför just svenska får måste klippas två gånger/år?)
Minimalt med hö och gräs; det ställer också krav på hur fåren sköts och hur man gör det på ett bra sätt vet nog fårbönderna bättre än jag :-)