provstickat med effektgarn

Jag provstickade lite här om dagen - först med "skräpgarnet" som jag nog skall ändra lite på - det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Därefter kommer lite spiralgarn eller coils som de säger på amerikanska, det är ullen som blev kvar av etsy-inköpet som jag berättade om tidigare.



Det är vanlig slätstickning med stickor 8 - det blev en rätt så kul effekt tycker jag.Mjukt och fluffigt men passar nog bäst till små saker eller som dekoration på något annat - det tar lååång tid att tvinna och det går åt mycket garn! Jag får fundera på det här...

köpa ullkammar och ull

Jag har köpt mina ullkammar av Magdalena Hägglund - den enda som gör ullkammar hantverksmässigt i Sverige såvitt jag vet. Snygga och billiga ullkammar - 400SEK + porto och då kan man välja själv hur de skall se ut. Här om dagen var Magdalena hos Ann för att köpa ull till sina spinnkurser (och ull till att kamma gissar jag!) och jag fick vara med att titta.

Ann i Skene hade tagit ut alla sina nyklippta fällar - det blev ett imponerande berg av ull! Ann kan man ta kontakt med genom hennes blogg (eller genom mig) medan Magdalena får man ringa eller skriva till Magdalena Hägglund, Segolstorp, Solsjö 1, 545 92 Älgarås eller som sagt ringa 0506-40624. Vill man titta på bilder av ullkammarna finns det en blogg som en bekannt har gjort här.



Här diskuterar Ann och Magdalena de olika fårens ull och funderar lite över vilka fällar som passar bäst till spinnkursen Magdalena skall hålla.


Och det fanns förstås mängder av ull att välja på hos Ann - mycket vacker ull som både är klippt och sorterad för handspinning. Ann säljer ullen så alltför billigt...



Ann och Magdalena kollar på alla fällarna...



Och så måste man kolla en gång till - det är svårt att bestämma sig :-)



Och som vanligt får man med sig mera ull än man hade tänkt! Den ena fällen är ju vackrare än den andra och det är svårt att låta bli...

blommor

Snyggaste blomman i trädgården just nu...



... och de här är inte så dåliga heller!

lite teori om kardmaskiner

På spinnkursen diskuterade vi förstås mycket om olika sätt att karda. Det finns inte så mycket litteratur om det som passar för handspinnare men Allen Fannin som jag skrev om här har några sidor om hur man bäst kardar på kardmaskin och om hur man sköter sin kardmaskin.

Efter att ha gått genom inställningarna av trummorna (och slipning av nockorna!) på kardmaskinen, går Fannin över till att diskutera "Cylinder speed ratio" eller förhållandet mellan hastigheterna på de två trummorna. Huvudsakligen är det så att ju större skillnad det är i hastighet på de två trummorna, ju långsammare går det att föra över fibrer från lilla trumman till stora trumman. Han räknar ut det här genom att räkna på skillnaden i hastighet på trummornas yta (där nockorna sitter). Den skillnaden ändras inte oavsett om man vevar snabbt eller långsamt. Båda roterar förstås snabbt om man vevar snabbt - eller långsamt om man nu vevar långsamt.

Men för att kardmaskinen skall fungera bra så tycker alltså Fannin att man skall kunna ändra på skillnaden i hastighet mellan de två trummornas ytor dvs på hur snabbt fibrerna förs över till stora trumman.

Efter tesningen skall den första genomkardningen gå snabbt - fibrerna skall kardas mycket lite och snabbt föras över till stora trumman. Ett minimum av kardning behövs första gången tycker Fannin. Om ullen förs över för långsamt kardas fibrerna för mycket och risken är att de rivs sönder (fibrerna ligger fortfarande tätt tillsammans och dessutom i oordning efter tesningen).

För att ändra förhållandet emellan trummorna är det enklast att byta drivhjul på lilla trumman säger Fannin - och det ändrar alltså bara lilla trummans hastighet i förhållande till stora trumman.

Ashfords kardmaskin är ett exempel på en kardmaskin som har två olika hastigheter. Deras utväxling är 6:1 för grovkardning och 4:1 för andra gångens kardning. De verkar tycka att det räcker att karda två gånger.

Jag är osäker på om det går att ändra Strömsholms träindustrier kardmaskin genom att låta drivremmen gå en annan väg eller genom att ställa in lilla trummans avstånd från stora trumman möjligen? Bilder finns här och här. Och om det gör någon skillnad hur högt lilla trumman står dvs hur stort utrymmet mellan tråget och matartrumman blir? Det borde göra någon skillnad tycker jag men jag måste nog fundera lite mera på det där :-)

På Louets vanligaste modell kan man inte ändra utväxlingen, jag har visat bilder av den jag har lånat här och Louets egna bruksanvisning finns här. Spinoff hade en lite annorlunda artikel om hur man kardar på Louets kardmaskin som man kan läsa här.

Ashfords sätt att lösa problemet med olika hastigheter verkar vara det enklaste, det fungerar ungefär som trissorna på en vanlig spinnrock där man ändrar hastighet genom att byta spår i trissan. En av de nya modellerna hos Louet har också två hastigheter men jag har inte sett den annat än på bild.

Fannin fortsätter med att säga att vid andra kardningen skall skillnaden i hastighet vara något större än första gången dvs fibrerna matas över till stora trumman lite långsammare och lilla trummans drivhjul är något mindre. Det är lite oklart för mig om Fannin faktiskt menar att man skall hålla kvar fibrerna med handen också eller om det bara blir så av sig självt. Men fibrerna hålls alltså kvar på inmatningstråget lite längre och kardas därmed mera skriver han. Själva kardningen föregår mellan de två trummorna och fiber som redan är överförda till stora trumman kardas inte mera för det säger han - även om man alltså vevar hur mycket som helst efteråt. I Spinoffs artikel håller man däremot lockarna direkt mot stora trumman och där är det alltså handen som ger det motstånd som behövs för att ullen skall kardas.

Helst skall man förstås ha en kardmaskin med finare nockor till den andre och tredje omgångens kardning tycker Fannin. Tredje och sista omgången är den viktigaste, det är den som avgör kvalitén på själva fibern och på hur lätt den blir att spinna fortsätter han. Nu skall man använda det minsta drivhjulet så att ullen förs över till stora trumman så sakta som möjligt. Det skall vara en mycket tydlig skillnad på andra och tredje omgångens kardning. Om det inte blir någon skillnad måste man testa ett mindre drivhjul eller "revurdera kardmaskinens täthet". Så det så! :-)

Fannin föreslår också att man kan fästa en metallpinne mellan de två trummorna för att underlätta överföringen av fibrer till stora trumman dvs för att hindra att de lägger sig på lilla trumman. Metallpinnen kan fästas på insidan av kardmaskinen med spik. Jag skall testa det här någon gång och se om det fastnar mindre fibrer på lilla trumman.

Fannin och Lena Hammarlund är överens om att tre omgångar på kardmaskinen är lagom men det finns förstås andra spinnare som tycker helt annorlunda. Några tesar noggrant och kardar minst 6 gånger - och några tesar inte alls och kardar bara en enda gång. Som vanligt beror det nog mest på vad man gillar/kan själv och på vad man skall spinna :-)

Lena Hammarlund kardar med kardmaskin del 2

Lena fortsätter förstås att bearbeta ullen efter kardningen på kardmaskinen . Filmen visar hur hon delar kardfloret på längden och plockar bort alla knutar och ojämnheter samtidigt som hon sträcker själva fiberlängden. Vill man ha ett tunt och jämnt garn krävs det mycket jobb - men så blir resultaten mycket bra också! :-)

Lena Hammarlund kardar med kardmaskin

Jag lovade bilder från spinnkursen här om dagen - det visade sig att jag filmade mera än jag tog bilder :-) I den första filmen visar Lena Hammarlund - en mycket duktig och kunnig spinnare - hur hon kardar ryaull på Hemslöjdens illa skötta kardmaskin. Småredskapen hade försvunnit så här använder hon en vanlig sticka för att ta av kardfloret istället för den som följer med kardmaskinen.






Lena kardar oftast ullen tre gånger - blir den inte bra då måste man börja fundera på om man har fel ull, har gjort något fel i hanteringen och om den egentligen blir något bättre genom att karda en gång till?
Och ja, jag har fortfarande problem med formaten på filmerna... usch - nu skall jag läsa hjälpen...

mera fiberfynd

Mina senaste fiberfynd - det här är inte den billiga varianten däremot den lyxiga från Warratah Fibrecrafts :-)
Eller såå dyrt blev det ju inte - 37 dollars för 200 gram handfärgad lyxfiber från England.



Den blå flätan är 50% yak/50% silke...yak har jag aldrig spunnit med så det skall bli kul.



Den gröna är 50% merino/50 % camel, båda flätorna är mycket mjuka och med fina färger. Jag känner behov av lite färg efter helgen ;-)



Här är påsar med ull i fårens naturliga färger från helgens spinnkurs med Lena Hammarlund - det är gute, finull, leicester, några påsar med ull från värmlandsfår och så några sorter till - jag återkommer med flera bilder från kursen!

fiberfynd

Jag har fyndat hos World of wool - 500 gram Botany Lap Waste för 8 GBP + porto. Det blir en rätt så stor påse med olika sorters fibrer.


Jag gissar att det huvudsakligen är standardmerino men också några längder med grövre och några med finare fibrer.


Här har jag sorterat fynden i någorlunda färgordning. Det borde bli perfekt till alla mina spinnexperiment framöver :-)


Och så blev mössan klar - eller ja, jag skall fästa ändarna först. Den blev faktiskt riktigt bra tycker jag - garnet räckte och mössan blev stor nog - bara det! :-)

en mössa i 3-trådigt garn

Det 3-trådiga garnet jag visade här är nu på väg att bli en mössa efter det här mönstret. Egentligen skulle jag sticka sockor med garnet - men det verkade så jobbigt så det fick bli en mössa :-)



På nära håll ser man de två bruna trådarna tydligt - jag gissar att jag har rundsticka 5 här och 88 maskor. Mössan ser liten ut...



På lite längre håll ser man bara ett "vanligt" raggsocksgarn. Färgen ändras också - de bruna trådarna spiller över och gör att ullen blir än gulare - den är redan lite gul i sig.



Nu har jag stickat ungefär 10 cm och det ser ut som om garnet inte kommer att räcka. Jag måste nog bli lite kreativ på slutet här - antingen sticka på en ny kant i nederkanten som originalmönstret har eller avsluta med någon annan färg. Vädret inbjuder inte till mössa så jag har tid på mig att fundera :-)

skräpgarn

Spinnrocken har nästan flyttat utomhus och jag spinner gammal ull...



...medan jag tittar på påskliljorna.



Det blir ett tjockt och tunt relativt löst spunnet garn av den dåliga ullen och alla trådrester från tidigare spinnprojekt.



Jag hoppas det kommer att hålla ihop utan att jag tvinnar det - om inte får jag hitta något tunt garn att tvinna det med alternativt filta det lite. Och så hoppas jag vädret håller i sig så jag hinner få klart det - det har inte blivit så mycket tid till hantverk (eller bloggen) den senaste tiden. Jag räknar med att det blir bättre längre fram!

vår

Rabarbran håller på att komma upp...



...och jag funderar på varmare rödfärger än de jag har hållit på med den senaste tiden. Skall jag färga brun BFL i rödorange? Eller blir det bara en "grötig" färg av det?

Öströö fårfarm

Gårdagens utflykt gick till Öströö fårfarm i Tvååker - mycket sol, många vitsippor och så en hel del får förstås.

På fårfarmen finns butiker som säljer mat och hantverk. Jag köpte 100 gram ull som var till tovning sades det. Jag skall förstås testspinna de 100 grammen jag köpte :-) Just det här fåret ger nog ingen bra ull för handspinning - det har tydligen stått på huvudet i maten.

Öströö fårfarm har gotlandsfår, eget slakteri, kafe, hantverks och delikatessbutiker. Och ett mycket rent, ljust och publikvänligt fårstall.

Inne i fårstallet får publiken stå på en galleria med utsikt över fåren. Man kan få se lamningar om man har tur - och tid. 52 lamm har kommit men de väntar sig över 800 lamm i vår.



Utsikt från gallerian med 460 tackor här och snart 800 lamm.

Svea spinnargille

Svea spinnargille har en spinncirkel på nätet, första uppgiften var att spinna ett löst 1-trådigt garn och det här är mitt försök. Det är den handfärgade BFL-ullen som jag vecklade ut för att kolla hur det var färgat för ett par veckor sedan.



Garnet blev ojämnt och med lite snodd - möjligen för litet faktiskt - men det blev mjukt och lätt. Jag tror att det kommer att filta ihop sig rätt så mycket under bruk. Det är inte mycket snodd som håller ihop garnet här - kanske skall jag tvätta det "amerikanskt" så att det filtar sig före bruk. Jag får fundera på det.



Nu blev det bara 50 meter på mina 22 gram så risken är stor att det slutar som en provhärva till - det räcker (kanske) till ett par muddar eller möjligen till babysockor. Jag skall använda resten av ullen till nästa projekt i spinnargillet och funderar nu på om man kan kombinera garnerna på något fiffigt sätt dvs två tjocka garner - ett mjukt och ett mycket hårdare i samma projekt? Det mjuka borde passa till nålbindning tycker jag men coregarn som är nästa övning passar nog inte så bra till det...

att välja rätt garn och rätt storlek

Att välja rätt garn och rätt storlek är inte alltid så lätt - här är ett exempel på helt fel garn. Flätstickning gör sig inte i 1-trådigt garn - precis som man tänker sig och som "alla" också säger. Nu har jag testat och det blir ju inte så mycket av det hela...



Garnet fyller inte som det skall och det blir ojämnt med konstiga, brutna linjer, man har svårt att se mönstret överhuvudtaget. Det här skulle bli en kombinerad halsduk/mössa efter ett mönster från giftabledesigns men den skall nog repas upp så småningom... Som tur är har jag inte tvättat halsen eller möbiusen än.



Det är en möbius efter ett mönster från Bonnie Pierce i garnet som jag berättade om här. Möbiusen hadde passat utmärkt ifall jag inte hade haft armar....



...men nu har jag ju det. Så den blev för liten - eller för stor som hals beroende på hur man ser det hela :-) Förklaringen är förstås att jag valde den minsta storleken - 120 stolpar på längden, provade och tyckte det verkade lagom...
Båda mönstren är troligen skrivna av inte så vana designers så jag borde ha tänkt till lite före jag började. Möbiusen börjar med en rad stolpar men borde i mitt fall ha börjat med dubbla sådana - i varje fall på det sättet jag virkar stolpar. Då hade inte mittersta raden - den gråblå raden - sett så konstig ut. Av någon orsak såg jag inte att garnet också var så mycket tjockare där helt i början heller...
Och på den rosalila halsen stickar man rät hela tiden dvs man vänder arbetet och stickar "från fel sida" och det blir lätt hål i vändningarna. Det syns nere till vänster på första bilden. Bättre att sticka aviga maskor och slippa hålen förstås...

Barbro Wilhelmsson och spinnrocken Ella

På senaste resan hade jag turen att få hälsa på Barbro Wilhelmsson och titta på hennes nya spinnrock - spinnrocken Ella från Thomas Walther. Det är en kul och lite annorlunda modell. Barbro Wilhelmsson är kanske mest känd som stickerska efter att blivit OS-mästare i stickning! Man kan hitta en intervju med Barbro på Expressen.tv/GT



Men jag var förstås mest intresserad av spinnrocken - och av de pinnarna som syns i förgrunden här. Det är en kombinerad nystvinda och knäpphärvel av en modell jag aldrig har sett förut. Nystvindan ligger på ställningen och man bara lyfter av den och sätter den på sidan och vips så är det en knäpphärvel - en mycket fiffig och platsbesparande konstruktion!



Barbro stickar, spinner, nålbinder och virkar förstås - här syns lite av det hon gjorde till en hantverksmarknad. Mycket snyggt här :-) Ni kan läsa mera om detta och annat på bloggen http://www.wermland.nu/Stickning/



Och så odlar hon också - kaktusen till höger verkar frodas speciellt bra där i fönstret ;-)
Tack för trevliga timmar Barbro - det gjorde resan lite kortare!


Och så till slut en liten film där Barbro spinner på Ella. Tyvärr lyckades jag strula till det med fel format men jag hoppas ni ser hur smidigt det går i alla fall.