konstfibrer och mjölkgarn

Man brukar dela upp fibrer i tre olika grupper; den första gruppen är naturliga fibrer så som ull, lin, silke, hampa, angora, mohair och många flera sorter. Kossan på bilden kan kanske ge nöthårsgarn men troligen inte mjölk :-)

Den andra stora gruppen kallas konstfiber, det är fibrer där utgångspunkten är naturmaterial men där processen med att förvandla råmaterialet till spinnbara fibrer sker i kemiska fabriker. Viskose (eller rayon som det het tidligare) är t.ex konstfiber gjord av trämassa. Många av de nyare fibrerna man hör talas om som textilhantverkare, är gjorda på samma sätt. Råmaterialet kan vara bambu, majs, sojabönor, mjölk och mycket annat. Tencel och Lyocell är varumärken för rayon alltså konstfiber av trämassa.

Den sista gruppen med fibrer är syntetfibrer och där är råmaterialet olja. Akryl, polyester och många av de nya tech-tygerna är gjorda av olja. Akrylgarner borde väl egentligen vara dyrare med tanke på oljepriserna...



Jag har läst att för att få ett kilo garn behöver man 7 kilo mjölk eller att man får 3 pund kasein från 100 pund mjölk (kasein är råmaterialet till mjölkfibrerna). Här är en liten film om hur man omvandlar mjölk till plast För att få plasten hållbar använder man vanligtvis formaldehyd men det är nog inte så bra att använda i köket :-)
Många (eller alla?) av de nya konstfibrerna tillverkas i China med en ny teknik som sägs inte vara lika farlig som den gamla med formaldehyd. Det är svårt att få fram tillförlitliga uppgifter om hur fibrerna tillverkas - de kallar det biologiska metoder - eller om hur mycket fabrikerna eventuellt förorenar miljön för inte att tala om arbetsförhållanden. China och andra asiatiska länders import av mjölk har ökat de senaste åren och den senaste mjölkskandalen visar kanske att mjölk är "hårdvaluta" i China? Nåja - det finns skurkar överallt - melamin som de tillsatte modersmjölksersättningen är förresten en sorts plast det också.

Jag har hittat en del sidor från fabrikanter i China men det är ju inte direkt objektiva analyser de presenterar ;-)
Cyarn
China KongFi
Li-fei

Viking garn är nog den mest kända importören av mjölkgarn i Skandinavien men de skriver på sin hemsida lite allmänt sådär att mjölkgarnet är ekologisk. På en direkt fråga från ett forum svarade de att garnet inte har någon ekologisk märkning. Men på några nätbutiker som tex Syochsytt blir Viking garn i alla fall placerat under "ekologiskagarner"-fliken.

Oeko-Tex® Standard 100 som fabrikanterna hänvisar till, är en märkning som bara visar att plagg i mjölkfibrer inte är skadliga för människor. Mjölken behöver förstås inte vara ekologisk alls - och inte fabriken heller. Det är bara fibern - slutresultatet - som inte skall vara skadligt för personer (eller bara liiiite skadligt) att ha på sig. Och det är inte riktigt det samma. ÖkoTex undersöker alltså inte om fabriken förorenar, hur kossorna eller arbetarna har det, hur mycket transporter som behövs eller så - bara att garnet i sig inte är spesiellt farligt.

Fabrikanterna hävdar också att mjölkgarnet är bra för hälsan på olika sätt men jag skulle gärna se vilka resultat lin, hampa eller ull får på de samma testerna? Någon som har sett sådana? Och hur kan mjölk som transporteras från Europa till en kemisk fabrik i China och tillbaka hit igen vara bra för min hälsa?

mera handspunnet

Även om jag tillbringar en hel del tid på väntrum för tiden har jag hunnit med att spinna lite. Det här är en bild av förra veckans skörd som nu ligger klar till härvling efter tvätt.



Längst till vänster är ett 1-trådigt garn spunnet med långt utdrag eller longdraw, det blev ett mjukt och skönt garn med mycket effekter. Ullen är texel/finull från Egeby och är mycket mjukare än man skulle tro. Nästa garn är i samma teknik men här färgade jag den grovkardade ullen först och spann kardrullerna i de olika färgerna.

Det pastelliga är ett tjockt och mjukt 2-trådigt garn där fibrerna är köpta färdigfärgade - till mössa eller vantar kanske? Det röda är handfärgad texel som jag berättade om här - det blev 3-trådigt och är tänkt till strumpor. Det mångfärgade till höger är 2-trådigt och är också spunnet av färdigfärgade fibrer, kvaliten heter "lantull" och kommer härifrån.



Och här hänger garn av ull/angora och ull/silke, prydligt märkta med längd och material. Det kan tänkas att några av de här garnerna kan beskådas på "en julmarknad nära dig"...

ufon och projekt

Jag röjer här hemma och hittar lite av varje :-) Påsar med färgad ull tex. De här är köpta på någon julmarknad för många år sedan. Snygga färger men ullen har ungefär samma känsla som stålull. Det var nog något som gick fel under färgningen här men jag förstod aldrig det den gången...



En låda med varpflätor hittade jag, de var en gång tänkta till något...



En hög med påtade snoddar som skulle bli sittdynor...




Och dagens överraskning från ett byte: olika sorters ull som skall färgas under jullovet. Det ser jag fram emot - nu hoppas jag bara att färgerna jag beställde på nätet kommer före jul. Ett mycket bra byte var det oavsett :-)



Men i verkliga livet sitter jag tyvärr mest på olika väntrum inom sjukvården. Den här korgen hittade jag på det senaste så väntetiden gick lite snabbare där och blev lite trevligare. Men jag fick inte med mig det stickade hem :-)

Ett litet tillägg: Den förstörda ullen blev alltså köpt sådär - av en textilkonstnär med egna får.

sticka runt på två stickor

Jag håller på att teststicka med mina handspunna garner - det blir småsaker som mobilväskor och kameraväskor. På bilden stickar jag något som skall bli en kameraväska efter filtning är det tänkt. Jag stickar runt - eller fram och tillbaka kanske man kan säga?



Jag hittade inga stickor så jag använde en rundsticka men samma princip gäller för två vanliga stickor förstås. Man stickar varannan maska, en rätmaska som tillhör framsidan, lyfter maskan från avigsidan (och håller koll på att garnet ligger på rätsidan) stickar nästa maska rät och så vidare. Tekniken används mycket för dockkläder, skärp och annat smått men kan förstås användas för större saker också, det tar lite längre tid att sticka bara.
Garnet är ett av de första jag spann förra gången jag tyckte det var kul att spinna - det hade nog mått bra av lite mindre snodd och lite mera tvinning.



Här är jag på gång att byta färg och då ser man förhoppningsvis lättare hur det funkar. På det stickade är de bruna rätmaskor och de lila tillhör avigsidan. Jag har jämnt antal maskor och stickar sista maskan på varvet rät, lyfter över den och det blir den första aviga maskan på nästa varv.



Andra varvet med brunt garn. För att hitta rätt grovlek på stickorna lägger man två trådar bredvid varandra på en linjal och mäter hur många mm det blir. Antal mm visar grovleken på stickorna. Jag mätte det lila garnet och skulle ha stickor nr.5 - det dubbla garnet mätte 5 mm på linjalen. Men det blev en rundsticka 8 - den låg närmast :-) Det spelar nog ingen roll när jag skall filta ihop väskan till förhoppningsvis rätt storlek.



Den här mobilväskan är däremot stickat med stickor 3.5 mm, det lila är samma garn. Lite tjockt blev det förstås - jag tänkte mig att det skulle skydda mobilen lite bättre. Det är 24 maskor, 2 räta och 2 aviga och så sydd ihop i toppen. Det grönlila är färgat som garn (i en minihärva) och är en helt annan kvalite.

att göra rep och snoddar

I somras var jag på marknad på en hembygdsgård - det skulle vara demonstration av repslagning och försäljning av olika gårdsprodukter. Repslagningen visades av ett par äldre män. De använde två ställningar för att sno "repen".



De spände upp stränggarn i bomull(?) mellan ställningarna - här är den ena ändan med veven för att sno garnet.



Här är den andra delen. Mannen vrider runt de fyra garnändarna samtidigt genom att vrida på "handtaget" dvs brädan han håller i.




Resultatet blir alltså en snodd av 4 ändar med stränggarn. Tyvärr glömde jag att ta kort på slutresultatet men ni får tänka er en garnsnodd av bomullstränggarn i fyra färger :-) Det är förstås trevligt att folk ställer upp på att visa gamla hantverksmetoder - men lite synd tycker jag nog att det är att de inte använder riktiga grejor.



När jag själv skall göra snoddar använder jag en liten batteridriven apparat tänkt till att göra hårflätor. Det går snabbt och enkelt om man skall göra snoddar eller frans till en trasmatta eller pläd t.ex. med det kan nog inte klassas som riktiga grejor det här heller :-) Man skall nog tvinna för hand egentligen - om det inte vore för att det tar så mycket längre tid...


Vill ni däremot se hur man gör rep på riktigt och alltså inte hårflätor eller stränggarnssnoddar i bomull, rekommenderar jag ett litet besök här Filmen är lite olika i de olika formaten - ni får nog testa själva vilket som är bäst. I bakgrundsinfon får man veta att han spinner jugoslavisk hampa, att hans förkläde är blått och lite annat smått och gott :-)

jacquardvävstol

På Linneväveriet i Horred har de en gammaldags jacquardvävstol av den typen de vävde damastdukar på förr i tiden. Den dagen jag var där och fotade höll de på att bygga om utställningen så det var lite skräp runt ikring men man ser nog lite hur den funkar. Vill man inte plocka dubbelväv med spröt som jag berättade om i förra inlägget kan man använda en sådan. Uppsättningen kräver förstås lite tid :-)



Solven hänger i var sitt snöre som går genom en hålbräda, här solvar man ett stygn per solv men man kan också ha bara en tråd per solv.



Snörerna går genom hålbrädan upp till själva jacquardmaskinen som står uppe på vävstolen.




Hålkorten styr vilka solv som skall upp eller ner. Hålkorten var själva början till datorerna...



Vävstolen har en hel del finesser som automatisk frammatning med hjälp av tyngder och rep.



U-balk och skivor så att man slipper spröt och så förstås ryckverk så att vävningen går undan. Nackdelen är att det är mycket jobb att sätta upp, man skall göra hålkort och knyta snören, räkna ut så att mönster och kvalite stämmer överens och så den största nackdelen - vävstolen går inte in i ett rum med vanlig takhöjd. Mina jacquarder får nog ligga i garaget tills jag löser det där med takhöjden... det blir till att plocka nästa väv också :-)

att plocka i finnväv (dubbelväv)

Såhär ser du ut när jag plockar i dubbelväv eller finnväv, två skyttlar, två plockspröt och så mönstret. Det finns många olika sätt att rita mönster på - jag använder ett korsstygnsprogram med färgsymboler. Här är de bruna rutorna på mönstret rätvarpen och de gula är avigvarpen - min första väv var i brunt och gult så då fortsatte jag bara att rita på det sättet.




Först plockar man upp partrådar framför slagbommen...



Flyttar plockskälet bakom slagbommen...



Sätter i det andra sprötet bakom slagbommen..

...såhär ser det ut från sidan. Man får trampa om skälet ett par gånger också förstås.



Och så till slut kan man skyttla två inslag före man får börja om igen med att plocka det andra trådlagret.
De här bilderna tillhör egentligen en serie bilder tänkta till en kurs i finnväv. Ett litet "missöde" gjorde att de aldrig blev använda och jag skall nog ta nya bilder nästa gång jag sätter upp en finnväv. Möjligen blir det då hur man väver med blompinne istället för med två spröt, det är snabbare att väva men har den nackdelen att inslagen lägger sig två om två och väven ser lite ojämn ut.

dubbelväv

För några år sedan vävde jag mycket dubbelväv, plockad och mönstrad. Just det här täcket är i ull och är vävd i två halvor och sytt ihop på mitten. Det har (nästan) ett traditionellt mönster från Tröndelag vid gränstrakterna mot Sverige där det kallas flensvev eller meråkervev. I Sverige känns nog tekniken mest igen som finnväv, ryssväv och/eller plockad mönstrad dubbelväv. Kärt barn har många namn!



Mönstren är av samma typ som man finner lite varstans - pelikanen som hackar sig i bröstet för att ge sina barn mat, löv, hammarkors, stjärnor och så granatäpplemönstret som några gånger tolkas som symbol för fruktbarhet. Just det här mönstret kallas där våffelros - våfflor var nog mera bekannta än granatäpplen på 1800-talet i Tröndelag. Texten skall egentligen vara en psalmvers men jag ändrade det till den meningen som svenska typografer använde när de skulle kolla att alla bokstäverna fanns med. Jag tyckte det passade som ett symbol för gränstrakterna mellan Tröndelag och Jämtland.



En annan väv där jag också har vävd olika traditionella mönster från samma trakter. Gult och brunt med ev. grönt var de vanligaste färgerna mot slutet av 1800-talet, senare blev rött och brunt mera populärt.

garn till blöjbyxor

För ett par dagar sedan hittade jag en påse med ull från förra gången jag gillade att spinna. En hel del damm hade förstås tillkommit under åren... Då - för många år sedan - spann jag ull från Sotenäs spinndrift till en liten babytröja. Jag tror det var finull och med tillsatt lanolin. Spinneriet finns inte längre såvitt jag vet och blöjbyxan som hörde till blev aldrig klar. Det låg ett nystan med 1-trådigt garn i påsen så nu spann jag upp resten av ullen och försökte att få ungefär samma grovlek. Jag tycker nog att jag lyckades ganska bra med tanke på att den ena tråden hade legat så länge uppnystat och dessutom var spunnet på en helt annan spinnrock - det kanske är så att jag faktiskt har lärt mig saker det senaste året :-)
Nu skall jag bara fundera på vad jag skall använda blöjbyxegarnet till, runt 170 m blev det. Det är lite dåligt med bebisar härikring...