Här är mina benbrickor uppsatta för ett band med mönster från Hallstatt. Jag väver i merc. bomull 16/2 här, mönstret är inte liksidigt så bandet är nog tänkt att sys fast som dekoration på något klädesplagg.
En bild till på samma uppsättning där man förhoppningsvis lättare kan se storleken på brickorna. Skälet blir ungefär 2 cm högt och det räcker mer än väl för att väva. Jag fick brickorna som "tack för hjälpen" av en amerikansk tjej som jag tyvärr har tappat kontakten med. (Om du läser det här, ta kontakt med mig!)
Grönländska benbrickor som finns på Nationalmuseet i Köpenhamn. Jag har inga mått på dessa men de är större och ser tunnare ut än mina, storleken kan vara 4 x4 cm eller så? Jag gillar dekorationerna på brickorna och undrar om man använde dem för att hålla ordning på mönstervävningen? På mina egna brickor finns det ett jack på ena sidan så att man lätt ser om man har kommit fel - om man började vävningen på rätt ställe förstås.
På samma utställning i Köpenhamn finns det mera redskap från Grönland; nålar, skyttlar och små pinnar jag tror användes för att linda inslaget på - lite som när man väver band på bandvävstol utan trampor tänker jag mig. Men som vanligt finns det lite information att hämta på museernas utställningar...
Här är mina benbrickor uppsatta för ett band med mönster från Hallstatt. Jag väver i merc. bomull 16/2 här, mönstret är inte liksidigt så bandet är nog tänkt att sys fast som dekoration på något klädesplagg.
En bild till på samma uppsättning där man förhoppningsvis lättare kan se storleken på brickorna. Skälet blir ungefär 2 cm högt och det räcker mer än väl för att väva. Jag fick brickorna som "tack för hjälpen" av en amerikansk tjej som jag tyvärr har tappat kontakten med. (Om du läser det här, ta kontakt med mig!)
Grönländska benbrickor som finns på Nationalmuseet i Köpenhamn. Jag har inga mått på dessa men de är större och ser tunnare ut än mina, storleken kan vara 4 x4 cm eller så? Jag gillar dekorationerna på brickorna och undrar om man använde dem för att hålla ordning på mönstervävningen? På mina egna brickor finns det ett jack på ena sidan så att man lätt ser om man har kommit fel - om man började vävningen på rätt ställe förstås.
På samma utställning i Köpenhamn finns det mera redskap från Grönland; nålar, skyttlar och små pinnar jag tror användes för att linda inslaget på - lite som när man väver band på bandvävstol utan trampor tänker jag mig. Men som vanligt finns det lite information att hämta på museernas utställningar...
2 kommentarer:
Verkar avancerat det där...men nån gång skulle jag vilja prova..precis som knyppla för det vill jag också prova.
Knyppling står också på min lista över saker att lära mig! Än så länge har jag bara köpt en knyppeldyna..
Brickvävning är bra på det sätt att man kan göra det komplicerat eller enkelt - många av de band man ser på vikingamarknader o.l. är mycket enkla tekniskt sätt och går att lära sig rätt så snabbt.
Skicka en kommentar