måndag 14 januari 2008

spinnböcker del 2

Lise Warburgs bok är klassikern bland skandinaviska spinnböcker. Den kom först ut i Danmark i 1974 och finns både på danska, svenska och på norska. Den heter också " en praktisk vägledning i handspinning" och det är just vad det är. Hon visar hur man tvättar och kardar, kammar och spinner på olika redskap och allt annat man behöver veta för att få fram garn på traditionellt skandinaviskt sätt. Speciellt uppskattar jag att hon behandlar fibrerna med respekt och jobbar med fibrerna för att få fram slutresultatet tex skriver hon att all ull från samma får inte skall tvättas lika, det hör man annars inte så ofta något om i de moderna spinnböckerna.



Lise Warburg tackar i förordet Sunniva Lönning som har varit hennes lärare på Statens lärarskole i forming, Oslo. Sunniva Lönning har också skrivit ett litet häfte om hur man spinner ull. Det er mera en artikel än en bok (23 sidor) och innehåller inte speciellt mycket men några goda råd för nybörjare har hon fått med sig. Jag har haft turen att få låna ett annat häfte som hon troligen använde som lärare och man skulle önska man kunde ha varit med på ett hörn där. Hon går noggrant genom vilken ull som passar till vad och hur man bäst skall utnyttja fibrerna samtidigt som hon beskriver i detalj hur man bäst kardar och spinner de olika sorterna med ull.

Ett exempel kommer här:
" Prydvevgarn kan vere 1 eller 2 tråda. Eit 2 tråda garn gjev ein meir "levande" verknad i eit prydtekstil enn eit glatt fleirtråda. Mengda av tvinn må höve til mengda snu på det 1 tråda garnet. Eit godt snutt og tvinna 2 tråds dekkhårgarn skal likna ei perlerad. I biletvev må ein rekna med at garnet misser noko tvinn når ein vev, serleg i små flatar."

Eller såhär:
"Når ein kardar mjukull, tek ein så mykje ull i underkarden som det ein godt vinn med å karda gjennom, så snur ein ulla ut or eine karden, og kardar gjennom ulla på han att, og deretter gjer ein det på same måten med ulla i den andre karden. Når ein skal karda spælsau-ull, må ein ta mindre ull i. Eller ein legg ikkje meir ull i underkarden enn det ein greier karda gjennom og blanda utan å snu ut or kardane og karda oppatt. I kvart kardelag vert det altså karda mindre ull, men så vert det og teke færre tak, så arbeidet med å karda spælsau-ulla skulle ikkje ta meir tid og krefter enn det tek å karda vanleg ull."

Och så fortsätter hon med att beskriva åt vilket håll man skall lägga fibrerna i kardan och hur man grovkardar, blandar och så hur man kardar rullar passande till det man skall spinna.

Handlingsburen kunskap var det ja. Även om Sunniva Lönning beskriver i detalj hur man skall göra så hade en liten film underlättat för oss som inte hade henne som lärare...

5 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så gode beskrivelse, så det er morsomt å lese din blogg.
Det var nettopp det heftet til Sunniva Lønning som vi arbeidet oss gjennom da jeg gikk på spinnkurs i Oslo i 1974. Hmm, det står forresten litt om spinning av revehår også i det heftet, det har jeg ikke prøvd...

Anonym sa...

Jeg ser nå at mitt hefte fra Sunniva Lønning er forskjellig fra ditt. Mitt er bare stensilerte A4 ark som er stiftet sammen. Utgitt høsten 1972. Det heter "Handspinning, material og arbeidsmåtar". Så kanskje det ikke står noe om revehår og nauthår i ditt hefte?

textil sa...

Jeg har begge heftene her - dels det som det er bilde av og dels det jeg har lånt som er det samme som ditt tror jeg, mitt er fra 1968 og er nr 22 i en serie. Lønning skriver om reveull der i hvert fall :-) Veldig spennende om det er revehår men jeg trodde faktisk en stund att det var ull fra halen hun mente? At ordet kommer fra stuttrovesau -> roveull -> reveull - hun har ett språk som kan være "litt" vanskelig iblandt! :-)
Men så hadde jeg aldri hørt om ull fra rever heller da.
Takk for hyggelig kommentar!

Anonym sa...

En liten "oppklaring": Det er bare sauer som har ull. Andre dyr har pels eller hår. Stuttrovesau er saueraser som har stutt rove, altså kort hale. - som bl.a spælsau.

textil sa...

Ja du har rett - men jeg sier angoraull og kamelull/kamelhår også så det er litt vanskelig å være konskekvent her :-)
Leste nettopp om hatter av hareull/harehår - jeg skal komme tilbake til det senere men det var tydeligvis veldig trendy i Danmark på 1800-tallet :-)